Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tak
Kraftöverförande svetsförband torde om
möjligt utföras som stumsvets.
Vid val av fogtyp skall hänsyn tagas
till grundmaterielets godstjocklek samt svet*
sens åtkomlighet. Vid mindre godstjock*
lekar användes V*fog ävensom vid större,
då arbetsstycket ej kan vändas. Vid stora
godstjocklekar föredragas ofta U*fogen för
att minska svetsvolymen. Vid såväl V*
som U*svetsar som ej kunna svetsas från
rotsidan, anbringas gärna en underläggs*
plåt. X*fogar och stundom även K*fogar
användas, där arbetsstycket kan svetsas
på båda sidor. Kälsvets utföres i regel
liksidig. Svetssträngens tjocklek bör ej
vara mindre än 3,5 mm och ej överstiga
0,7 t, där t är minsta godstjockleken i mm
hos de anslutande plåtarna.
Svetsning bör i så stor utsträckning som
möjligt utföras på verkstad. Ofta före*
skrives att de olika delarna på arbetsplat*
sen skola sammanfogas genom nitning.
Svetsning bör ej tillåtas vid lägre tempe*
ratur än —5°.
För hopsvetsning avsedda konstruktions*
delar skola noggrant utläggas och på ett
eller annat sätt fästas, så att krympningar
och deformationer bli de minsta möjliga.
Skurna kanter skola efterarbetas för av*
lägsnande av slagg och oxidrester. Efter*
arbetning av svetsar får ej ske annat än
om det angives å ritningar och få ej ut*
föras så, att grundmaterialet försvagas.
Svetsningsarbete få ej utföras annat än av
svetsare, som avlagt godkända svetsar*
prov.
Stångprofiler. Konstruktionsdetaljer
Ett järnfackverk skall sammanfalla
med tyngdpunktslinjerna för stängerna.
Man väljer olika sektioner allteftersom
stängerna äro dragna eller tryckta, i se*
nare fallet allteftersom stängerna ha olika
kläcklängder i olika leder. Valet av stång*
sektion influeras även av om stängerna
skola bilda ramar eller skola vara livstänger
Fig. 9/12. Stångsektioner för fackverk.
samt om de utföras svetsade eller nitade.
Man försöker så mycket som möjligt få
symmetriska tvärsnitt, så att ej sekun*
dära vridningsmoment uppstå. För den
skull använder man t. ex. icke gärna enkla
vinkelstål utan kopplar dem. Vanliga
stångsektioner för fackverk visas i fig.
9/12, där a—g lämpa sig för såväl nitning
som svetsning, h—i bäst för svetsning Den
enklaste sektionen utbildas enligt a med
dubbla vinkelstål. Vid dragna stänger
tar man därvid i allmänhet sådana vin*
kelstålssektioner, som ha minsta skänkel*
längden så liten som möjlig i förhållande
till den största, för att man bättre skall
kunna utnyttja sektionen. Man får näm*
ligen ej räkna med full sektionsarea på
minsta flänsen såvida denna ej är effek*
tivt ansluten till knutpunkten. För denna
fläns får man ej räkna med större effek*
tiv längd för exempelvis vinkelstål och
U*stål än 4 t, där t är tjockleken hos den
anslutna delen av stången. Ofta samman*
sättas stångsektioner enligt b med en plåt
med påsvetsade eller pånitade vinkelstål.
Vid större krafter utför man en sektion
enligt c av plåt och vinkelstål. Tröghets*
momentet kan därvid göras lika stort i
båda leder. En vanlig stångsektion för
såväl tryckta som dragna stänger utgöres
av dubbla U*stål enligt d ev. försedda
med extra flänsplåtar enligt e. Ofta in*
bygges i fackverket Dip*balkar eller vid
svetsade konstruktioner likartade profiler
uppbyggda av plåt enligt fig. 9/13 a. g vi*
sar en för tryckta livstänger mycket an*
BYGGNADSTEKNIK
1325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
