Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLNING OCH TAPETSERING
I maskin=, pannrum etc. anstrykas be*
tongytor och cementputs direkt med ce*
ment* eller mineralfärg. Ev. önskad vat*
tenavvisande behandling utföres som ovan
angivits.
I tvättinrättningar m. m. med tak och
väggar av oputsad betong strykes bäst
med cement I eller mineralfärg med fixativ.
Putsade väggar oljemålas.
I badavdelning med tak och väggar put*
sade med cementbruk, anstrykes helst med
cementfärg. Väggarna böra till brösthöjd
vara kakeiklädda eller ha blank ytbehand*
ling.
Isolerings- och skyddsanstrykningar
Skyddsanstrykning på trä
Tjäror och laserande anstrykningar
Till skydd mot klimatiska påkänningar
å oimpregnerat trä användas förutom ol*
jemålning, som bildar en mycket mot*
ståndskraftig och effektiv skyddshinna, en
hel del olika preparat o. bestrykningsmedel.
Verksamma och billiga bestrykningsme*
del för trä i det fria äro trätjära, stenkols*
tjära, karbolineum, tjäroljor m. m.
Trätjära måste vara vattenfri och tämli*
gen tunnflytande för att bättre kunna in*
tränga i träet. Helst upphettar man den
före påstrykningen. På nytt trä göres två
strykningar, den första mycket tunnfly*
tände. Då denna torkat utföres ytterligare
en strykning. Är tjäran för tjock kan den
förtunnas med rå bensin. Tjäran kan, om
man så vill, färgsättas med lämpliga färg*
stoffer, oftast rödfärg, umbra eller reben*
svart, som då iblandas den upphettade
tjäran. Bestrykningsytorna måste vara väl
uttorkade, annars äro anstrykningarna till
mera skada än nytta.
Stenkolstjära påstrykes även varm och
anses skydda något bättre.
Karbolineum fås ur stenkolstjära och
har i huvudsak dennas för trä bevarande
egenskaper. Den bör strykas på två gånger
och helst varm för att bättre intränga i
träet. Färgstoff kan tillsättas om man ön*
skar en bruten ton.
Förutom de mera täckande preparaten
trätjära, stenkolstjära, karbolineum m. fi.
föres numera i marknaden ett flertal för
anstrykning avsedda träimpregneringsme*
del av laserande karaktär, i regel innehål*
lande kopparföreningar.
Speciella preparat finnas dessutom för
bekämpande av husbockens och andra trä*
förstörande insekters larver.
De nyare träkonserveringsmedlen äro
lättstrukna, torka fort och anstrykas utan
föregående uppvärmning, varför de äro
synnerligen bekväma att använda.
Anstrykningar med eldskyddsfärg
Bestrykning med eldskyddsfärg avser att
förhindra brand, eller, där sådan utbrutit,
försvåra och fördröja dess spridning, så att
ortens eldsläckningsorganisation kan på ett
tidigt stadium ingripa. Detta har en utom*
ordentlig ekonomisk betydelse.
En god eldskyddsfärg skall belägga det
anstrukna trämaterialet med en flamskyd*
dande yta samtidigt som den genom att
intränga i träet skall förhindra ligninet i
fiberämnena att vid brand förbrännas och
sönderdelas.
Eldskyddsfärger äro sammansatta av
flamskyddande fyllnadsämnen, färgstofter
och bindemedel.
En del eldskyddsfärger ha som fyllnads*
ämne asbestpulver eller fällt bariumsulfat,
i bindemedlet vattenglas jämte krita eller
kalk. Genom tillsättning av jordfärger
och alkalieäkta mineralfärger kan man
framställa den färgton som önskas.
Anstrykningarna böra alltid ske rikligt
och väl torka innan ny strykning påföres.
På hyvlat trä bör färgen ej ha för tjock
konsistens för undvikande av flagning.
Vattenlösliga eldskyddsfärger användas
uteslutande för invändiga arbeten, i
vatten icke lösliga för utvändigt trämaterial.
1400
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
