Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnaders värmebehov
righeter förefinnas att anordna öppen kok*
ledning samt i regel numera för större
industriella anläggningar, speciellt vid
högre vattentemp.
Jämförelse mellan ånga och
varmvatten för distribution av värme
Varmvattenvärmeledning. Huvudsakliga
fördelar bestå i låg yttemperatur på vär*
mekroppar och smidig, central reglering
av temperaturen i systemet.
Nackdelen är systemets tröghet, spe*
ciellt för självcirkulationssystern.
Lågtrycksångvärmeledning. Fördelen består
i rask uppvärmning och avstängning av
systemet.
Nackdelar äro den höga yttemperatu*
ren och svårigheten att ordna central reg*
lering av systemet. Ytterligare en nackdel
är att ångsystemet måste eldas upp till
ett visst ångtryck innan värmeledningen
kommer i gång, under det att ett varmvat*
tensystem levererar värme till systemet
från det ögonblick då påeldning sker.
Högtrycksånga. Anläggningskostnaden
blir låg (frånsett själva pannanläggningen)
men systemet är enligt moderna hygieni*
ska begrepp icke tillfredsställande.
Underhåll. Rörledningarnas livslängd är
vid ett varmvattensystem betydligt större
än vid ett ångsystem. Varmvattnet är av*
luftat och föga aggressivt under det att
kondenserande ånga är i hög grad korro*
derande.
Ångsystem kräva som regel betydligt
mera tillsyn än varmvattensystem; isyn*
nerhet kondensvattenavledare äro ofta or*
saker till driftstörningar.
Rördragningar är vid ångsystem med hän*
syn till lutningsförhållanden etc. betydligt
kinkigare än vid ett varmvattensystem,
speciellt ett pumpcirkulationssystem.
Kap. 2. Byggnaders värmebehov
Beteckningar och definitioner
Q — värmemängd, kcal/h
Ö„,„= maximalt värmebehov, kcal/h
max ’
Qdr = värmebehov per år, Mcal/år
A = yta, m2
k = transmissionskoefficient = värme*
överföringstal = den värmemängd
som genom en vägg överföles på
en timme från ett rum till ett
annat per 1 m2 av väggytan, om
temperaturdifferensen mellan
rummen är 1° C; kcal/m2 °C h
A = värmeledningstal = värmegenom*
gångstal = den värmemängd som
på 1 tim. ledes genom 1 m2 av en
1 meter tjock vägg om tempera*
turdifferensen mellan väggytorna
är 1° C. Xt... = värmeled*
ningstal i väggskikten, 1, 2...
kcal/m °C h
a — värmeövergångstal den värme*
mängd som överföres till en
vägg på 1 timme per 1 m2 av
väggytan om temperaturdifferens
sen mellan rummet och vägg*
ytan är 1° C. et,- och a* = värme*
övergångstal på väggens insida
resp. utsida; kcal/m2 °C h
ag — värmeövergångstal för strålning =
= den värmemängd som strålar
till väggen under ovan angivna
betingelser; kcal/m2 °C h
= värmeövergångstal för konvek*
tion = den värmemängd som över*
föres till väggen genom konvek*
tion under ovan angivna betin*
gelser; kcal/m2 °C h
c = strålningstal. kcal/m2 0C4 h
M, ni}, mv, mv m2 ... värmemot*
stånda lik resp. 1/c^, 1/a
d2/X2...
t = temperatur. tt och ty inner* resp.
yttertemp. °C
VÄRME OCH SAN IT ET
2025
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
