- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
876

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRMELEDNINGSTEKNIK

Fig. 2/2. Värmegenomgångstalet vid på=
tvingad strömning.

Ex. 3. Beräkna värmeövergångstalet på
utsidan av taket i ex. 2. Temp. på takets
utsida —18° och yttertemperaturen

—20° C.

Med hjälp av tab. 2:2 fås (c antages =

-4>2)

as= 4,2 • 1,0 = 4,2
ak= 14 (enligt ex. 2)
a=4,2 + 14 = 18,2 kcal/m2 °C h

Oftast inverka värmeövergångstalen ej
så mycket på transmissionskoefficienten.
Man kan då nöja sig med medelvärden.
Vanliga sådana äro:

Inners. av yttervägg a= 9,o kcal/m2 °C h
Ytters. av yttervägg a = 29,o kcal/m2 °C h
Innervägg ........ a= 7,o kcal/m2 °C h

Värmeledningstalet A
framgår av tab. 2:3.

Transmissionskoefficienten, k

Transmissionskoefficienten k beräknas
ur formeln

i i i d,

k a. a

Betraktar man l/k som väggens mot*
stånd mot värmeöverföring och termer*
na i högra membrum som delmotstånd
och inför beteckningarna l/k = M-, l/a~
= m{-; d^i-mi] d2/k2 = m2;.–\ 1 /<*y = my

fäs

M = mi+m1 + m2... + my

Ex. 4. Beräkna transmissionskoefficienten
för en yttervägg av 1 l/2*sten (7,5 , 25)*
tegel med volymvikten 1,6 kg/dm3 och
med 1,5 cm tjock puts å bägge sidor.

Obs. I beräkningen måste alla tjockle*
kar mätas i meter.
Beräkning: my = 0,o35

mtegel = °>845

mpiits = °><H9
m;- = 0,iii

M = 1,040

k~ }. =0,»6 kcal/m2 °C h
M

k*värden för vanliga typer av väggar äro
samlade i tabellerna 2:4—2:23.

Luftskikt

Eftersom luft är en dålig värmeledare
brukar luftskikt inläggas i väggar såsom
isolering, fig. 2/3 a. Av diagram i fig. 2/3 b
synes isoleringsförmågan (värmemotstån*
det) hos ett luftskikt vid vanliga tempera*
turer. Därav framgår att vid skikttjockle*
kar över 2,5 cm ökar isoleringsförmågan
icke mer.

Ex. 5. I en vägg inlägges ett lag väggpapp.
Avståndet mellan bräderna på ömse sidor
om pappen blir ca 4 mm Dess isolerings*
förmåga räknas bli densamma som ett lika
tjockt luftskikt. Hur stort blir dess vär*
memotstånd?

Ur fig. 2/3 fås m^O.io m2°Ch/kcal.

Transmissionsberäkning

Värmebehovsberäkningen eller träns*
missionsberäkningen sker efter formeln

2022

INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0892.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free