- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
896

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRMELEDNINGSTEKNIK

Fig. 4/1. a) Ensidig koppling. tm = (tf + fd)/2 b) Diagonal koppling. tm = (tf + td)/2
c) Bottenkoppling. t =td+là2°C

Tidigare utfördes radiatorerna av gjut*
järn, numera praktiskt taget uteslutande
av stålplåt i pressade och hopsvetsade sek*
tioner. Varje sektion utgöres av en verti*
kal låda med rörförbindningar upptill och
nedtill, som vid sektionernas hopfogning
bilda horisontella förbindningskanaler, vil*
ka anslutas till rörsystemet. Fördelarna
framför gjutjärnsradiatorerna äro prisbil*
lighet, materialbesparing, större smidighet
och mera tilltalande utseende.

Gjutjärnsradiatorer förekomma alltjämt
i lågtrycksångsystem på grund av sin
större korrosionsbeständighet.

Värmemediets strömning genom en ra*
diator visas i fig 4/1, vilken visa olika an*
slutningsmöjligheter.

Värmeavgivningen från en radiator er*
hålles ur ekv.

Q = k- A(tm—tr) kcal/h

där

k = värmeöverföringskoeff.,

kcal/m- "Ch
A = värmeyta, m2
t = värmemediets medeltemp. °C
tr = rumstemp. °C

För ett varmvattensystem är i allmänhet

där

tf= framledningstemp. °C
td = återledningstemp. °C

Koppling enl. fig. 4/la användes normalt.
Vid mycket långa radiatorer användes

diagonalkoppling enl. fig. 4/1 b. Fig. 4/1 c
visar en koppling, som användes för att
erhålla jämn temperatur över hela radia*
torytan. Härvid måste dock samtliga ra*
diatorer tillhörande systemet kopplas på
samma sätt, då eljest ojämn uppvärmning
erhålles.

I tab. 4: 1 anges viktigare data för de
vanligaste radiatortyperna.

Fig. 4/2 a visar några olika radiatortyper
i sektion, fig. 4/2 b och 4/2 c tvenne ka*
rakteristiska plåtradiatortyper.

Såväl gjutjärns* som plåtradiatorer upp*
hängas vanligen på konsoler mot vägg
men kunna även förses med fötter för fri*
stående montage på golv.

Plåtradiatorer provtryckas normalt med
5,o at ö (panelradiatorer dock 4,o at ö).

Kamrör

Kamrör äro på utsidan försedda med
flänsar, vilka öka värmeytan i jämförelse
med släta rör. Värmeöverföringstalet blir
dock avsevärt lägre vid kamrör än vid
släta rör..

Kamrör utfördes tidigare av gjutjärn,
numera praktiskt taget uteslutande av
ståltuber med påsvetsade kammar, an*
tingen i form av påträdda skivor eller ett
spirallindat plåtband. De användas an*
tingen i enstaka längder enl. fig. 4/3 a eller
sammansatta i kamrörselement enligt fig.
4/3 b.

De viktigaste data för kamrör återfin*
nas i tab. 4:2.

2022

INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0912.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free