Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— I
Anläggningsteknik
Fig. 6/24. Maximal ekonomisk vattenhas=
tighet för pumpsystem. Vattentemp. SO—
60° C. Kraftpris 10 öre/kWh.
görande för pumpens kapacitet. Därefter
dimensioneras samtliga strömkretsar, så att
motståndet blir så nära lika pumptrycket
som möjligt. Eventuellt överskott på till*
gängligt tryck bortstrypes genom förin*
ställning av radiatorventiler. En noggrant
genomförd rörberäkning bör även inne*
fatta t*värden för denna förinställning.
Vid självcirkulationssystern bestämmes
drivkraften av skillnaden i spec. vikt hos
vattnet i återledningen och vattnet i fram*
ledningen samt höjdskillnaden — den s. k.
cirkulationshöjden — mellan pannans och
radiatorns mittellinjer. Vid shuntkoppling
räknas den från shuntventilen till radia*
torns mittellinje. Drivkraften erhålles av
ekvationen
H — Pi—p.2 — h(yä—Tf) mm vp
/i = cirkulationshöjd i m
7^ = spec. vikt hos återledningsvattnet
kg/m3
y^ = spec. vikt hos framledningsvattnet
kg/m3
Med normal temp.skillnad SO—60° C er*
hålles en drivkraft av 11,4 mm vp/m.
Drivkraften blir alltså större, ju högre
upp i byggnaden, radiatorerna äro belägna.
Vid beräkningen av rörsystemet utgår
man från den lägsta samt längst bort
från pannan belägna radiatorn — alltså
den ogynnsammaste cirkulationskretsen.
Den tillgängliga drivkraften beräknas, var*
efter enligt tab. 6: 1 50 °/o avdelas för frik*
tionsmotstånd, vilket sedan uppdelas på
cirkulationskretsens längd. Härvid erhål*
les ett riktvärde på R för beräkningen,
som därefter sker i vanlig ordning med
tillhjälp av rörberäkningsnomogrammet,
fig. 6/18. Motståndet i cirkulationskretsen
får icke överstiga tillgänglig drivkraft. För
högre belägna radiatorer kan på grund av
den ökade drivkraften större motstånd
tillåtas i de delar av rörnätet, som befinna
sig ovan bottenvåningens radiatorer.
Vid våningsvärmeledning, där radiato*
rerna ligga i samma plan som pannan eller
möjligen obetydligt högre, utnyttjar man
skillnaden i spec. vikt mellan de oisole*
råde fallrören till radiatorerna och den
isolerade stigarledningen från pannan. De
horisontella huvudledningarna vid tak äro
även oisolerade för att genom avkylning
öka temp.skillnaden mellan stigarledningen
och fallrören. För att öka drivkraften lå*
ter man ofta våningsvärmeledningen ar*
beta med 90—70° temp.
Vid en preliminär beräkning av lämp*
liga Svärden användes formeln
„ 0,2 -H(H+l)±a-h
K— —–-y— mm vp
H = höjdskillnad mellan huvudledning vid
tak och radiatorns överkant
/ = avstånd från stigarledning till
radiatorns fallrör
a~ vanl. y70-Y90 = 977,8-
—965,3=12,5 kg/m:!
h— höjdskillnad mellan pannans och
radiatorns mittellinjer
L = cirkulationskretsens längd
Max. R*värdet beräknas för de olika
kretsarna, varefter beräkningen börjar
med den ogynnsammaste, dvs. det lägsta
-R*värdet. Efter en beräkning av motstån*
VÄRME OCH SANITET
2083
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
