Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varmvattenberedare
ning om 212 lägenheter med badrum un»
der en skarpt markerad badperiod av 4 h
170 bad uttagas. En mängd omständighe*
ter inverka i övrigt på varmvattenförbruk*
ningen, såsom levnadsvanor etc., varför
en viss försiktighet vid planering av en
varmvattenanläggning bör iakttagas.
V ärmeförbrukningen under en badperiod
kan för en 1—2*rumslägenhet, motsv. 3
personer, sättas till 8 000 kcal. För en 3»
rumslägenhet motsv. 4 personer blir den
10 000 kcal, för 4 rum, motsvarande 5 per»
söner 12 000 kcal osv. På grund av för»
brukningens periodiska karaktär måste
varmvattenberedaren ha en viss värme=
ackumuleringsförmåga. Denna ökad med
den från pannan avgivna värmemängden
skall täcka värmebehovet under badperio*
den. Normalt bör den från pannan till»
förda effekten per h motsvara ca 20%
av totala värmebehovet under badperioden.
Tappningskapaciteten måste beräknas för
viss typ av varmvattenberedare. För bo»
stadshus gäller den empiriska formeln
r=18V’Zlit. 45° vatten per min.
där A = antalet rum inkl. kök i byggnaden.
Industrier etc.
Varmvattenbehovet för andra byggnader
än bostadshus är synnerligen skiftande och
måste bedömas från fall till fall, varför
några generella regler för dimensionering
icke kunna lämnas här.
Tvättrum för industrier äro åtminstone
vad det gäller nyanläggningar tämligen
likartade ifråga om varmvattenbehov, var»
för några synpunkter på dimensionering
av ifrågavarande anläggningar anföras ne*
dan.
Inredningen består som regel av tvätt*
ställ eller tvättrännor samt duschar, stund*
om även fotbadkar. Varmvattnet bör i be*
sparingssyfte dels tempereras genom cen*
träl blandningsanordning till max. ca
+ 35° C, dels regleras, så att varje tapp*
ventil lämnar max. 5 lit/min, varje dusch
max. 20 lit/min.
Vid beräkning av värmebehovet för
varmvatten utgår man från en förbrukning
av ca 400 à 500 kcal/person för tvättning.
Dessutom beräknas samtliga duschar vara
i drift under 25 min., varvid värmebeho*
vet per dusch således blir ca 1 800 kcal.
För mycket smutsande arbete, exempel*
vis gjuterier, ökas ovan angivna värden.
Olika typer av varmvattenberedare
Det vatten som uppvärmes i värmeled*
ningspannorna får icke användas för för*
brukning. Dels är det avluftat och får icke
avtappas från systemet, dels har det icke
erforderlig renhet för förbrukningsända*
mål. Varmvattenberedare finnas av två hu*
vudtyper.
Förrådsberedare enl. fig. 8/1.
Genomströmningsberedare enl. fig. 8/2.
Principen för de olika systemen fram*
går av fig. 8/1—8/2. Båda typerna kunna
dessutom värmas med ånga. Genomström*
ningsberedare, även kallad batteribereda*
re, med ånguppvärmning visas i fig. 8/3.
Genomströmningsbatteriets utseende fram*
går av fig. 8/4, ångbatteriets av fig. 8/5.
Utöver dessa huvudtyper finnas direkt*
eldade typer, ofta gaseldade ell. el*värmda.
En variant av förrådsberedare utgör den
dubbelmantlade beredaren enl. fig. 8/6.
Ackumuleringsförmågan för normala be*
hov är vid 75° topptemperatur hos för*
rådsberedare 75—30 = 45 kcal per lit. vo*
lym, hos genomströmningsberedare 75—
45 = 30 kcal per lit. volym.
För tvättrum vid industrier etc. ökar
man ofta topptemp. och sänker förbruk*
ningsvattentemp., varför ackumuleringsför*
mågan här för en genomströmningsbere»
dare kan sättas till 50 kcal per lit. volym.
VÄRME OCH SANITET
2095
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
