Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G ASLEDNINGST EKNIK
brukning, användes ibland klena koppar*
eller mässingsrör.
Rörskarvar på en ledning av svarta rör
utföras genom att rörändarna gängas och
omlindas med ett tunt lager lin, som be?
strykes med kokt linolja . Rören hopskruv
vas därefter med muffar eller andra skarv*
stycken såsom vinklar, knärör, T*rör
m. m.
Svarta rör och isynnerhet tubrör och
ångrör av större dimension lämpa sig väl
för svetsning. Rörskarven svetsas då stumt.
Skall en avgrening göras, kan man skära
ett hål på röret med svetslåga och därefter
svetsa grenledningen stumt mot detta hål.
För att rörgodset ej skall bli för tunt
vid gängning bör det ha tillräcklig tjock*
lek. Erforderliga dimensioner framgå av
SMS tabeller för olika rörslag, gasrör
MS 326 B, ångrör SMS 327 B och han,
delstuber SMS 331 C.
Tab. i: y. Ungefärlig maximal förbrukning
för gasapparater.
Apparatslag Förbrukning m3 per timme
Gaskök per koklåga ........ 0,5
Stekugnar ................ 0,7—0,9
Gasspisar, 2 kokhål ........ 1,5—2,0
4 kokhål ........ 2,5—4,0
f. restaurantändam. 6,o—60,o
Värmekaminer ............ 0,3—2,0
Tvättpannor .............. 1,7—3,4
Tvättmaskiner ............ 3,0—9,0
Varmmanglar ............ l,o—3,o
Kokgrytor ................ 3,0—12,0
Industribrännare, 2*ring ....
3*ring ..... 7,o
Bakugnar .................. 5,o—15,o
för stordrift ...... 25,o—15,o
Varmvattenapparater
(förråds*) ............... 0,3—1,7
(genomströmnings*) ...... 3,5—10,O
(cirkulations*) ........... 3,o—6,o
Gasledningars utförande
Utförandet av gasledningar och instal*
lation av gasapparater fordrar ur allmän
säkerhetssynpunkt visas fackkunskaper. I
de flesta städer ha endast auktoriserade
gasinstallatörer eller entreprenörer till*
stånd att utföra dylika arbeten och dessa
skola godkännas av vederbörande gas*
verk. Olika städer ha något olika bestäm*
melser för gasledningars dragande. Här
ges därför endast några allmänna syn*
punkter.
Tryckförlusten i ledningen bör göras
liten genom att den dras kortast och ra*
kast möjliga väg. Ojämnheter vid rörav*
skärningar bortputsas och det tillses att
inget lin hänger in i ledningsskarvarna.
Skarpa vinklar undvikas. Knärör ge half*
ten så stort tryckfall som vinklar.
På grund av att gasen är fuktig kon*
denserar en del vatten i kallt belägna led*
ningsdelar. Det är därför av vikt att led*
ningarna ej läggas kallt och i varje fall
med bestämd lutning mot lämpliga punk*
ter där avtappningssifoner anordnas. Ser*
viser och källarledningar läggas så att
vattnet rinner ut i gatuledningen, som all*
tid är försedd med sifon.
Ledningen bör läggas så lätt åtkomlig
som möjligt, helst synlig. Ett flertal verk
tillåta dock att stamledningar resp. biled*
ningar från mätaren till apparaten input*
sats i vägg. Skarvar få givetvis ej läggas
i murar eller trossbottnar. Måste led*
ningen gå igenom något oåtkomligt ut*
rymme omgives den av ett i båda ändar
öppet skyddsrör.
Ledningen skall göras tät. Vanligaste
anledningen till otätheter äro bristfälliga
skarvar och dåliga kranar. Tätheten provas
i allmänhet under kontroll av representant
från gasverket och sker med luft vid ett
tryck, som bör vara minst 5 gånger det
vanliga distributionstrycket. Ledningen
förenas med en tryckprovare och luft in*
blåses till önskat tryck med hjälp av ex*
2160
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
