Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dimensionering av avloppsledningar
I många fall dominerar dock den från
arbetarnas och tjänstemännens tvättrum
utsläppta avloppsvattenmängden, som kan
beräknas vara (t-5+d’25) 1/min., där t =
= antalet tvättplatser och d = antalet du*
schar.
Vid separatsystem beräknas dock spill*
vattenledningarna bli belastade med minst
dubbla vattenmängden på grund av att
ytvatten intränger genom otätheter i rö*
ren. Vid det kombinerade systemet upp*
går vanligen största regnvattenmängden
till 30 à 100 ggr spillvattenavrinningen,
varför vid dimensionering i regel hänsyn
ej behöver tagas till spillvattenmängden.
Ledningens lutning fastställes dock om
möjligt, så att ledningen blir självrensan*
de även vid torr väderlek. Ledningslut*
ning se nedan.
Största regnvattenmängd erhålles som
produkt av nederbördsintensitet och avvatt*
nad areal. Nederbördsintensiteten erhålles
ur uppgjord statistik. De största uppmätta
regnintensiteterna kunna dock av ekono*
miska skäl icke vara utslagsgivande vid di*
mensionsbestämningen. Utan större risk
för skadliga översvämningar kan för
mindre områden ett 10 minuters regn, som
överträffas blott en gång vart 10 :e år,
sättas som maximiintensitet. Regnintensite*
ten växlar för olika trakter, men för större
delen av södra och mellersta Sverige kan
den sålunda bestämda maximiintensiteten
sättas till 170 1/s och ha. Vid det se*
parata systemet, där olägenheterna med
överbelastning av ledningarna äro mindre,
kan räknas med en största regnintensitet
av 110 1/s och ha.
Den för ledningsdimensioneringen be*
stämmande regnvattenavrinningen är lika
med ovan angivna nederbördsintensiteter,
om den avvattnade ytan icke är vattenge*
nomsläpplig, såsom vid tak, permanentbe*
lagda markytor etc. För andra ytor min*
skas avrinningen genom att en del av vatt*
net infiltreras i marken, kvarhålles av ve*
getationen etc. Förhållandet mellan avrin*
ningsintensitet och nederbördsintensitet
kallas avrinningsfaktor.
... , . ,.. Svag Stark
Avrinningsfaktorn for lutning lutning
Grusbelagda gårdsplaner och 0,3 0,4
andra hårdgjorda ytor 0,os 0,25
Skogsterräng 0,oi 0,2
Vid mycket stora nederbördsområden
kan genomrinningstiden genom lednings*
nätet bli större än det dimensionerande
regnets varaktighet, varför här tillkommer
en s. k. retardationsfaktor, som har infly*
tände på dimensionsberäkningen. Vid led*
ningslängd under 900 m har dock denna
faktor ej någon inverkan.
Vattenföringsförmågan i en cirkulär led*
ning av viss dimension och lutning fram*
går av diagram fig. 3/1. Diagrammet visar
även vattenhastigheten vid fylld ledning.
Det är uppgjort efter formeln
Q = Av = A-7Q- i?0’6 • 70,5
där
Q = vattenmängden i 1/s
^4 = våta tvärsektionen
v = vattenhastigheten i m/s
R= hydrauliska medeldjupet
7 = trycklinjens lutning.
Vattenföring och vattenhastighet vid
olika fyllningsgrader kan utläsas ur dia*
gram fig. 3/2. Kurvorna ånge vid varje
fyllningshöjd, angiven i %> av ledningens
höjd, vattenföring och vattenhastighet i %
av motsvarande värden vid helt fylld sek*
tion. Kurvorna avse:
1. Vattenarea
2. Vattenarea 10 ggr förstorad
3. Vattenföring
4. Vattenföring 10 ggr förstorad
5. Vattenhastighet
6. Hydrauliskt medeldjup = förhållandet
mellan den våta tvärsektionen och den
våta omkretsen.
VÄRME OCH SANITET
2193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
