Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANITÄRA INREDNINGAR
svarande exempelvis Avesta 832 S, 832 SV
eller 832 Sk. Noggranna korrosionstabel?
ler finnas uppgjorda för de olika plåtkva?
liteterna.
Armaturen utföres enl. SMS — tung mo?
dell. Armatur i mera motståndskraftigt ma?
terial än den vanliga armaturmetallen —
rödmetall — tillverkas av vissa fabriker,
såsom »nickelbrons» och syrafast special?
brons. Vanlig ytbehandling, såsom för?
nickling och förkromning, stoppar ej all?
tid utan ersättes med oxidering, lackering,
aluminiummålning etc. Avloppsledningar?
na utföras, där avloppsvattnet har frätan?
de karaktär, av syrafasta stengodsrör i vå?
ningarna och av glaserade lergodsrör i käl?
largolv och mark. De vertikala rörstammar?
na för gas, vatten, tryckluft och avlopp
förläggas helst till rörschakt, anordnade i
vägg mellan korridor och laboratorieloka?
ler. Dessa rörschakt göras tillgängliga ge?
nom inspektionsdörrar mot korridorsidan.
Dragningen av grenledningarna från rör?
stammarna till utrustning vid laboratorie?
rummens fönstervägg kan ske i för inspek?
tion öppningsbara golvrännor.
Gasledningar förläggas så, att inträffa?
de ledningsläckor lätt kunna lokaliseras.
Schakten böra därför avgränsas, så att
eventuellt utläckande gas ej kan spridas
inom schakt, rännor, dubbeltak etc. I vissa
fall förordas ingjutning och inputsning av
gasledningarna.
Vattenarmaturen är ofta försedd med
slanganslutningar, varför enligt myndighe?
temas föreskrifter (i Stockholm m. fi. or?
ter) fordras att ledningssystemet skyddas
mot återsugning medelst vacuumskydd. Så?
dana kunna insättas centralt i toppen på
varje stamledning, varvid varje grenled?
ning skall uttagas från stammen på en höjd
av minst 200 mm över armatur, där åter?
sugning kan befaras.
Ledningar skola dimensioneras rikligt
och förläggas på sådant sätt, att ändringar
och utvidgningar av anläggningen lätt
kunna ske. Ibland kan med fördel insät?
tas proppade avstickare på regelbundna
avstånd för eventuellt kommande behov.
Rikligt med avstängningsmöjligheter å
ledningssystemen anordnas, så att minsta
möjliga driftsstörningar förekomma vid re?
parationer och förändringar i ledningssy?
stemen. Sålunda insättas separata avstäng?
ningar för ibland enstaka rum eller i varje
fall för mindre grupper av rum. Ur sä?
kerhetssynpunkt utföras å gasledningarna
avstängningsmöjligheter även för mindre
enheter, såsom dragskåp, laboratoriebord
etc.
Dragskåpens avloppsinredning utgöres
vanligen av en eller två laboratorietrat?
tar. De utföras av sintrat porslin, enligt
CSB?151 med invändig diameter 70 eller
130 mm och CSB?152 med invändigt plan?
mått 160x160 mm samt av syrafast sten?
gods med invändig diameter 70x130 mm.
Se fig. 4/1. För laboratorietrattar anordnas
vattenlås av porslin CSB?153, av syrafast
stengods eller av bly.
Över tratten monteras en eller två tapp?
ventiler (för två tappventiler erfordras de
större trattyperna). Tappventilerna förses
med pågängad refflad lös slangsockel.
Eventuellt utföres kallvattenutloppet reg?
lerbart från sargen utanför dragskåpet.
Tappventilen utbytes då mot slangsockel
med avstängningsventilen i ledningen till
densamma monterad under dragskåpets
bordsskiva. Från ventilen drages en för?
längd nyckelstång genom dragskåpssar?
gen, där den förses med lämplig ratt.
Fig. 4/1. Laboratorietrattar.
2210
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
