Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rörledningar
de med uppdornade rörändar och dubbel*
konisk inre tätning äro att föredraga med
hänsyn till förekommande sidopåkän*
ningar i rörledningar med expansion). Rör*
ändarna böra glödgas om rören äro hårda.
Vid användning av lödda kopplingar eller
flänsar böra dessa hårdlödas vid rören.
Härvid iakttages, att alla fogytor skola
vara metalliskt rena. Förr användes som
tillsatsmaterial slaglod och borax i lämp*
liga proportioner pålagt med blåslampa
sedan arbetsstycket först långsamt upp*
värmts i en träkolsfyr; numera användes
hellre svetslödning med svetsbrons som
tillsatsmaterial och utförd med svetslåga.
Fogytorna, som skola vara metalliskt rena
uppvärmes först till ungefär samma tempe*
ratur som tillsatsmaterialets smältpunkt på
en längd av ca 50 mm. Svetsbronsen dop*
pas i ett flussmedel och pålägges medelst
svagreducerande svetslåga, först i ett tunt
skikt, därefter utfylles fogen helt.
Tennlödning av kopparrör bör endast ut*
föras på vertikala ledningar med ringa
tryck såsom invändiga stuprör etc. Här*
vid skola rören kunna inskjutas i varandra
till ett djup av ungefär halva rördiametern.
Fogytorna skola vara metalliskt rena samt
bestrykas med släckt saltsyra. Därefter för*
tennas rörändarna och bestrykas ånyo med
släckt saltsyra, varefter rören inskjutas i
varandra och fogen utfylles med smält
tenn.
Rörsvetsning
För rörsvetsning förekommer så gott som
uteslutande gassvetsning. Därför har här
ovan vid beskrivning av flänsförband kon*
sekvent föreslagits svetsflänsar med krage,
som är den för gassvetsning mest lämp*
liga. Vid användning av påvalsningsflän*
sar och gängflänsar som skola svetsas vid
rören synes med hänsyn till värmebalansen
den elektriska svetsningen vara att för*
orda. En sådan svets bör läggas invändigt
vid rörändan i flänsen.
Svetsade avstickare å huvudrör (fig. 5)
böra utföras så att en krage först uppar*
betas på huvudröret med dimension mot*
svarande biledningen varefter denna stum*
svetsas mot respektive ledning.
All svetsning bör så vitt möjligt ske i
verkstad eller vid arbetsbänk, endast mon*
tagesvetsar på plats. Kan en fullgod svets
på plats ej garanteras väljes hellre ett
flänsförband, vilket då skall kunna svet*
sas vid arbetsbänk.
Fig. 5. Svetsad avstickare.
Där arbetsstycket är vridbart ger den
s. k. djupsvetsmetoden speciellt vid svets*
ning av rör med grövre gods det bästa re*
sultatet såväl med hänsyn till hållfasthet
som ekonomi.
För erhållande av större säkerhet vid
svetsade skarvar, speciellt för ledningar
med hög temperatur och stora påkänningar
förordas värmebehandling. Sådan värme*
behandling kan utföras medelst svetslåga.
Här varnas dock för att låta svetsare utan
erforderlig utbildning vid svetsskola ut*
föra dylik.
Rörböjar
För galvaniserade rör användas färdiga
smidda eller aducerade knärör eller vink*
lar. Vinklar böra dock endast användas
vid apparatkoppling om så är nödvändigt.
Smidda rör böra helbockas.
För tuber finnas färdiga tubböjar med
olika radier för insvetsning, vilka böra
användas endast för måttliga tryck och
temperaturer enär för dem inga hållfast*
hetsuppgifter lämnas. I fall där större på*
känningar förekomma bör man därför
bocka röret.
Vid slätbockning måste man taga hän*
syn till den förtunning av godset som äger
rum i ytterböjen, varför rör med grövre
gods användes för bockning i sådana
fall där säkerheten kräver det. Rör av
mindre dimensioner kunna uppvärmas med
svetslåga eller i träkolsfyr på ässja medan
grövre rör fordra särskilt byggd eldstad
eller specialblåslampa. Bockningar av
grövre rör utföres på planskiva och med
rören sandfyllda. En enklare metod för
bockning av rör, i synnerhet grövre rör,
erbjuder den s. k. veckbockningen. Denna
tillgår så att man med svetslåga uppvär*
mer ett så stort segment av röret att ett
veck uppståd vid bockning av rörpipan. På
detta sätt veckas röret tills önskat gradtal
erhålles. Stor vana vid veckbockning är
VÄRME OCH SANITET
2217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
