Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akt I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kurt frän fonden med antipyrinel.
INGRID (när hon hör hans steg i
tamburen.)
Åll! (Kastar sig, när han öppnar dörren, i hans famn
och ropar jublande:) Åh du, åh du, äh du!!
KURT.
Du här! Hur kan du vara här? — Men hvad
gör det mig, hvarifrån och hur du har kommit! Älskade,
åh älskade! Jag har dig åter. (Kysser hennes ögon,
händer, hår.) Ändtligen! ändtligen! Jag har lidit så
förfärligt, längtat så gränslöst. Hade jag vetat hvar du
varit, så hade jag kommit för länge — länge sedan!
Och så trodde jag, att jag skulle kunna lefva utan dig.
Dumma jag! Jag har inte haft en känsla, inte en
tanke, nej inte ens en dröm, som inte varit du. Ibland
har jag trott, att jag lyckats döda dig, men så har
du smugit dig fram igen, så ljuf, så mjuk, så
oemotståndligt stark att... Älskade! älskade!
INGRID (lågt).
Tala mer.
KURT (för henne sakta till en
soffa).
Minns du rosorna under lärkträdet, minns du bänken
vid fontänen, där jag brukade sköta om din stackars
lilla vrickade hand, som led så tåligt och som band oss
så fast? Minns du, hur allt var solljus, härlighet och
glädje? Ett år! Ett? Nej, hundra. Och nu känns det
som om det varit bara ett enda ögonblick se’n dess.
Åh, den som finge dö nu!
INGRID.
Vill du dö, älskade?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
