Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Några av Bergsons exempel på intuitionsakter - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man kan betrakta denna passus som en
bevisningskedja, fogad av en skarp intelligens;
den är så. Men det är omöjligt för en person
med något sinne för filosofi att läsa den utan
att på samma gång erfara den choc som
kännetecknar upplevelsen. Man förnimmer
omotståndligt sinnesintrycken som ett språk, och
materien, genom vilken vi mottaga dem, blir en
genomskinlig slöja. Vad se vi väl i den synen om
icke samma faktorer och samma relationer som
Bergsons logiska bearbetning stannat vid:
konstellationen mellan människan, materien och gud!
Man kan icke tänka sig en intimare enhet mellan
tanke och syn.
Och skulle nu den intuitiva synen verkligen
kunna konstitueras och bibehålla sig utan att
tankeförmedlingarna däri fortfarande levde! Den
som menar så, tolkar den inre synen på samma
sätt, varpå vi förr tolkade den yttre: som en
vilande bild. Ögats syn visade sig icke vara
det. Den var en outtömlighet av processer, ett
spel av nervurladdningar och psykiska akter, ett
oavlåtligt syntetiskt arbete, vars avstannande vore
bildens ögonblickliga slockning. Det är med vett
och vilja jag låter Bergsons intuitionsbild
representera orörligheten. Ty rörelse utan förmedling
och intuition utan diskursion blir död. I alla
fall får jag det intrycket på alla avgörande
punkter hos Bergson, att han just genom att
göra rörelsen absolut får den att stanna. Jag
känner så inför själva urkällan, jagflödet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
