Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Några av Bergsons exempel på intuitionsakter - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutligen, om någon ändå håller på, att detta
gränsfall av ren intuition är ögonblicket för vår
intimaste beröring med livets hemlighet, så är
det så endast som gränsfall, d. v. s. med
bibehållen relation till mångfalden, alltså som en
brännpunkt för strålar.
Filosofen, säger Bergson, har icke nått fram
till enheten, från denna har han utgått.
Ingenting är säkrare än det, och man kan
icke nog vara på sin vakt gentemot den filosofi,
vars enhet är av filosofen sammansatt som en
reflexions-syntes.
Det arbete, fortsätter Bergson, genom vilket
en filosofi tyckes assimilera med sig element
från andra filosofier och andra vetenskaper, är
icke en syntes utan en analys.
Naturligtvis — en analys av filosofens
grundupplevelse, varigenom allt som i den låg
implicite blir skönjbart, utformas, expliceras; en
tillämpning av grundupplevelsen på livets och
forskningarnas olika områden. Vad är det väl
som tänkaren för med sig, när han närmar sig
ett vetenskapsområde? En aning om ett visst
grundförhållande, som han är född till att
återfinna på detta område som på andra. Detta
grundförhållande, ännu osöndrat, oartikulerat,
måhända ganska vagt, måhända också redan
utformat i en bild, formar sen ut sig i bestämda
data, så att vetenskapens detaljer avkristallisera
sig efter dess schema, indragas i dess system
— ses från den nya synpunkten. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
