Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Några av Bergsons exempel på intuitionsakter - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
artikulation kan givetvis kallas en analys, men
analysen är uppenbarligen endast andra sidan av
den syntes som efter hand kommer till stånd,
i mån som grundupplevelsen införlivar med sig
allt mera stoff och blir allt mer universell,
omspännande slutligen i sin syntes tillvarons hela
innehåll.
Vad Bergson i grunden angriper, vågar jag
säga, är blott en viss form av syntes, en viss
metod att bilda synteser, nämligen den enbart
diskursiva, det döda, mekaniska hopfogandet
utan genuin grundsyn. Mot denna sätter jag
liksom Bergson intuitionen, men som intuitiv
syntes, mer eller mindre differentierad. Stor och
mäktig blir synen först när den har betvingat ett
rikt innehåll. Först när den skall artikuleras,
prövas dess enhetskraft, och först då utvecklar
den hela sin intuitiva styrka.
Men Bergson tror icke på föreningen av
intuition och begrepp. För mig finns en sådan
enhet, en graduell sådan hos ett ändligt väsen,
en absolut sådan hos ett tänkt absolut väsen.
Han åberopar sig på den enighet som finns både
bland metafysiker och teologer därutinnan, att
ett absolut väsen måste känna allting intuitivt,
utan att behöva genomlöpa resonemangets,
abstraktionens eller generalisationens
förmedlande stadier. Egentligen är det väl dock endast
därom man är enig, att det absoluta väsendet ej
behöver successivt genomgå
begreppsförhållandena, tankeserierna, vilket icke hindrar att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
