Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Några av Bergsons exempel på intuitionsakter - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvecklas. Men varför då denna motsats i
handlingsavseende mellan intelligens och intuition, så
att intelligensen så speciellt får en
handlingsteknisk betydelse?
Mot Bergsons mening i denna punkt sätter
jag upp ett motsatt påstående till prövning.
De stora besluten göras ofta i en stund av
intuitiv blixtbelysning. En handling förtjänar
mest namnet handling, när den är utslag av hela
personligheten; och detta är den endast när
personligheten står i levande känning med alla de
faktorer som behöva vägas mot varandra; vilket
blott är förhållandet i ögonblick av intuitiv
samling. Häri ligger intuitionens betydelse både som
impuls till handlingar och som tekniskt medel vid
handlandet. Handlingar av rang utlösas och
utföras intuitivt.
Utförligare skall jag icke vid detta tillfälle
yttra mig. Jag kan hänvisa till vad som inom
filosofien utretts angående intuitionens betydelse
för motivation. Spinoza och Schopenhauer äro
två av många att nämna. Denna synpunkt göres
genomgående gällande i min »Intuition», men för
övrigt i så gott som allt jag skrivit.
Jag stannar vid följande uppfattning av
instinktens, intelligensens och intuitionens
förhållande till handlandet.
1. Instinkten är så uteslutande som möjligt
inrättad på blott reaktion och bryr sig ej om mer
än jämnt det som kan tjäna till märke och skydd
i kampen för tillvaron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
