Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Några av Bergsons exempel på intuitionsakter - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en intuitiv sådan. Är det kanske enligt honom
en syntes av intelligensen? Att antaga detta
går emellertid icke heller bra ihop. För det första
kan jag egentligen icke tro, att Bergson icke
skulle på intuitionens räkning skriva en syntes
av denna karaktär, så starkt som han betonar
dess enhetlighet och att den kommer till stånd
»uno intuitu». För det andra tyder hela
tankegången i Huxley-föredraget på, att Bergson
måste anse intuitionen här vara med i spelet.
Den ena faktorn i tillvaron är materien. Den
är principen för determination, är »ödets rike».
Men så kommer livet (medvetandet) som
»inflödet av något som skär mot den tröga
materien», och medvetandet är frihetens princip.
Skillnaden mellan intuition och intelligens beröres
icke här; de ingå ju båda i medvetandet. Men
att i första rummet intuitionen här avses, tycks
man böra tänka sig, enär ju intuitionen annars
hos Bergson är principen för indetermination,
vanligen i motsats till intelligensen, i vilken då
materiens determination kommer till utslag.
Under termen medvetande är alltså intuitionen här
med i frågan. Å andra sidan göres nu
gällande, att medvetandets mest slående uppgift är
att minnas, och minnet är just det grepp,
varigenom determinationen bryts och valet
möjliggöres; först ett »ögonblicksminne», så ett minne
som av nuet gör mera omfattande synteser,
sådana som stå handlingsmänniskan till buds. Med
ett ord, syntes och intuition tyckas här gå ihop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
