- Project Runeberg -  Intuitionsproblemet : särskilt med hänsyn till Henri Bergsons teori /
68

(1912) [MARC] [MARC] Author: Hans Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Intuitionen som syntes. Metodiska konsekvenser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omedelbar intuition eller snilleblick, och att
egentligt tankearbete skulle varit honom främmande.»
Av fortsättningen finner man att Nyblæus i
intuitionen huvudsakligen vill betona det
ögonblickliga, hugskottsartade, i motsats till den
långvariga meditationen. Det som ger Ehrensvärd
skenet av en blott intuitionist är att han
merendels lämnar läsaren »i okunnighet om den väg,
varpå han kommit till sina åsikter». Nyblæus
torde anse, att intuitionen, omedvetet eller
medvetet, hoppar över en mängd förmedlingsleder
i en slutkedja. Till denna betydelse ansluter sig
också följande yttrande av Viktor Rydberg (Varia
I, s. 106), vari likväl därjämte en annan
synpunkt gör sig gällande: »... utvecklingsidéen,
när den för första gången och mycket tidigt
gjorde sig förnummen, gjorde det som en
intuition, som en av inbillningskraften åstadkommen
hopsummering av de intryck världen utövat på
människoanden, medan den i våra dagar
framträtt som en av den metodiska undersökningen
gjord hopsummering av fakta ...» Här antydes
en viss innehållsrikedom hos intuitionen, om
också en osöndrad, odistinguerad sådan. Samma
sida av intuitionen, dess förmåga av syntes och
samlad vy, fram träder också i vad Nyblæus säger
om Boström, Fil. Forskn. IV, 1, s. 3: »... att
Boströms tänkande, ehuru det var så utmärkt av
analytiskt skarpsinne, att det stundom stod på
gränsen av spetsfundighet, likväl till sin art
egentligen var intuitivt. Det var en åskådning ...»
Jfr O. Levertin, Ord och Bild 1892, s. 101:
»Gustaf III hör nämligen till de flyktiga och
oroliga andar, som man kanske lättare får klart
för sig genom intuition än genom analys.» Man
måste kanske anmärka en betydelseskiftning
mellan intuition som genial slutledning och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:00:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/intuit/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free