Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Intuitionen som syntes. Metodiska konsekvenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
metodiska yrkanden; inlevelse i en karaktär, i
ett djurs psykiska liv, i konstverket, i tidsandan,
framför allt inlevelsen ända in till källsprången
för våra egna livsyttringar. När jag själv
började fråga mig, vad som brast i vissa skenbart
klara utredningar, som jag icke kunde tro på,
fann jag som oftast, att utredaren icke levat
sig fram till själva primärfakta — icke fyllde den
empiriska metodens första krav, att se!
»När intelligensen,» säger Bergson (Skap.
Utv. s. 182, orig. s. 213), »ger sig in på studiet
av livet, behandlar den med nödvändighet det
levande såsom det tröga, tillämpar på detta nya
föremål samma former och för över på detta nya
fält samma arbetsvanor, som lyckats henne så
förträffligt på det gamla.» Förebråelsen är
uppenbart befogad, men det behövs ingen
metafysik för att göra den gällande. Att utan
vidare på det andliga området överföra
metoder från naturvetenskapen innebär ett påtagligt
metodfel, till vilket man naturligtvis kan frestas
genom en viss metafysik eller antimetafysik, men
som rätt och slätt består i att man vid
beträdandet av nya områden förbiser de förändrade
omständigheterna; man gör sig icke mödan att
fördomsfritt se efter hur sakläget är. Felet är
enligt min mening icke radikalt. Det bottnar
icke i den empiriska metoden som sådan utan
i ett vårdslöst handhavande av den. Det vore en
olycka om Bergsonismen nu skulle på vissa
områden bringa logiken i misskredit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
