Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det är icke blott ifråga om det ordensmässiga, som
Godtemplarorden strävat efter förenkling och för vårt folk mera lämpade
arbetsformer. Ordens anpassning till vårt moderna samhälles liv och till svensk
lagstiftning, särskilt på det ekonomiska området blev allt nödvändigare.
Att börja med sökte Storlogen att genom s. k. "tilläggslagar" gång efter
annan och i olika avseenden tillgodose de på detta område allt mer växande
kraven på "nationalisering", utan att lyckas. Då grep sig Ordens "Grand
old man" i Sverige Oskar Eklund an med arbetet att utarbeta helt nya
stadgar, vilka skulle tillgodose kravet på enkelhet, men ändå, med
bibehållandet av det internationella sambandet, ge Orden i Sverige säkra
bestämmelser för dess ekonomiska företag av olika slag. Efter flera års
arbete förelåg förslaget vid storlogemötet i Örebro 1924 och vann med
nagra få förändringar storlogens gillande. Det stadfästes året därpå av
int. ordenschefen under namn av "Grundstadgar för Sveriges Storloge av
I. O. G. T. och dess underlydande loger" och har vunnit erkännande, även
av skolade jurister, för klarhet, reda och korrekthet. Trots den korta tid
de nya grundstadgarne ännu varit gällande, ha de visat sig fylla, vad
som avsetts, och medfört ökad stabilitet, reda och likformighet framför
allt i fraga om grundlogernas ekonomiska verksamhet.
Behovet av stadgar, anslutande sig till inom landet gällande lagar
inses lättast, om man betänker den kraftiga ekonomiska utvecklingen inom
Orden det senaste kvartsseklet. Några exempel må belysa den.
Storlogens egna inkomster och utgifter uppgå numera pr år till över 200,000
kr. och dess fonder utgöra över en halv miljon. 1904 voro motsvarande
siffror 75,000 och 65,000 kr. Distriktlogernas årliga utgifter uppgå till
sammanlagt över 250,000 kr. och deras fonder till över 300,000 kr.
Över grundlogernas inkomster och utgifter pr år finnes ej uppgift, men
enbart det förhållandet, att i Sverige finnas ordenshus till ett
taxeringsvärde av över 18 milj. kronor, torde visa att även inom grundlogerna
förefinnas stora ekonomiska intressen.
I detta sammanhang bör kanske alldeles särskilt erinras om två
ekonomiska företag inom Orden, vilka tillkommit under nu påtalade tidsperiod:
nödhjälpsfonden och ordenshuslånefonden. Den förra, stiftad 1910 och
omorganiserad 1922, uppgår till omkring 40,000 kr., den senare, stiftad
1909, till 175,000. Båda äro så väl kända att ytterligare meddelanden om
dem i detta sammanhang ej äro behövliga.
Under det trägna och målmedvetna arbete, som pågått, till reformering
och stärkande av Orden inåt, har ett lika ivrigt arbete pågått för
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
