Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medborgarsinnes väckande och utvecklande bland de breda folklagren.
Före 8o-talet hade menige man i bonde- och arbetarkretsar levt efter
det gamla ordet: "när en var sin syssla sköter, går det bäst, evad oss
möter", och levt därefter pä det sättet att hans intressen inte gärna
sträckt sig utöver den snäva ramen av de personliga och
familjeintressena. Åtminstone gingo de sällan utöver sockengränsen. Tack vare
Godtemplarorden sprängdes dessa trånga gränser för tiotusental efter
tiotusental av svenskt småfolk, som i en stor social fråga kommo fram
till en verklig känsla av samhälssolidaritet och samhällsintresse.
Tydligt var att denna känsla, en gång väckt, inte skulle begränsas till en
samhällsfråga. Den starka rekrytering arbetarrörelsen fick frän
god-templarlogerna är endast ett av uttrycken för dessas betydelse i det sociala
intressets och den sociala bildningens utveckling här i landet.
Själva organisationsformen var av genomgripande betydelse för den
vidsträckta allmänna medborgarbildning Godtemplarordens arbete i
och för sig innebar. Den kommande demokratien hade aldrig kunnat
önska sig en bättre medborgarskola. Vad som nu gång på gång
anmärkes som demokratiens svagaste punkt, ledarvälde och funktionarism
med åsidosättande av de enskildas mening och intressen, gäller inte alis
Godtemplarorden. Det var den första stora sociala organisationen, i
vilken det egentliga arbetet med den verkliga bestämmanderätten inte
uppdrogs at vare sig lokala eller centrala styrelser. Medlemmarna
själva i lokalavdelningarna, grundlogerna, togo alla aktiv del i det
egentliga arbetet, både agitations-, organisations- och det administrativa
arbetet. Man tillsatte helt enkelt ingen styrelse för grundlogerna. Dessas
möten varje vecka eller ett par gånger i månaden voro suveräna små
folkförsamlingar, som själva fattade beslut i alla föreliggande frågor och för
varje fall utom i de löpande ärendena utsågo särskilda verkställare av
besluten. De löpande ärendena sköttes av, inte en styrelse utan s. k.
tjänstemän, men endast i den mån logemötet inte ansåg sig böra draga
dem under sin bestämmanderätt. Och dessa tjänstemän stå under omval
var tredje månad, så risken för en usurpering av inflytandet på det
hållet är alldeles ur räkningen. Naturligtvis finns det något som mer
liknar en verklig styrelse för de gemensamma angelägenheterna i distriktet
eller i hela landet. Organisationen saknar visst inte fasthet. Men det
egentliga arbetet föres i grundlogerna, ryggraden i organisationen, och
de vaka över att inget obehörigt intrång sker i den fullaste och mest
obegränsade självstyrelse något samhälle eller någon organisation kan
uppvisa. De få och oväsentliga begränsningar häri som ansetts nödiga, ha
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
