Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland stora massor av arbetarklassen efter den stora arbetsstriden.
Intresset för allt organisationsarbete har slappnat utav."
Utan tvivel har O.-T. alldeles rätt i dessa sina reflexioner över
orsakerna till den hastiga tillbakagången. En annan omständighet, som helt
säkert påverkat förhållandena inte bara inom Orden utan även i lika
hög grad inom hela nykterhetsrörelsen, torde också kunna
framdragas.
Inför resultatet av den frivilliga förbudsomröstningen 1909—1910,
varvid ju förelåg en praktiskt taget enhällig folkopinion till förmån för
sådana åtgärder, som kunde leda fram till ett lagstadgat rusdrycksförbud,
invaggades flertalet av medlemmarna av den svenska nykterhetsrörelsen i
den föreställningen, att det viktigaste arbetet för nykterhetsfrågans
tillfredsställande lösning nu i stort var fullföljt. Vad som nu återstod,
komme att uträttas av statsmakterna, ansåg man. I den föreställningen
slogo stora skaror inom rörelsen sig till ro, i förhoppning alltså att
nykterhetsfrågans lösning skulle komma av sig självt. Intresset för
primärföreningarna (grundlogerna och andra) blev allt mindre och mindre, ja, på
många håll lämnades arbetet vind för våg. Verkningarna härav blevo
inledningen till den nedgångsperiod och det hårda motstånd i
nykterhetsarbetet, som den svenska nykterhetsrörelsen fr. o. m. denna tidpunkt
nödgats inregistrera. Även förtjänar att framhallas, att samtidigt med
inledningen till denna nedgångsperiod, åren 1911—1912, trädde krafter
i rörelse, vars verksamhet sedermera utgjort ett av de stora hindren mot
den svenska nykterhetsrörelsens arbete och framgång samt den löftesrika
och radikala lösning av nykterhetsfrågan, som man drömde om inför
förbudsomröstningssiffrorna 1909—1910. När sålunda ett stort antal av
nykterhetsrörelsens anhängare, överskattande omröstningsresultatet och
sin styrka, förnöjt slog sig till ro, synes man på motståndaresidan dragit
andra lärdomar av omröstningsresultatet. Dr. Ivan Bratts framträdande
just vid denna tidpunkt får säkerligen icke betraktas som en tillfällighet.
Säkert är likvisst att om de trupper, som stodo bakom den svenska
nykterhetsrörelsens fanor 1910, stått kvar på sin post med samma
målmedvetenhet och arbetsvilja som tillförne, skulle motståndarne icke kunnat
inregistrera de framgångar, som blivit fallet.
Den tillbakagång, som påbörjades 1911, fortsatte sakta men säkert.
Minskningen år från år var ju inte så stor i jämförelse med minskningen
under arbetsåret 1910—ix, men ändock stor nog för att ge Ordens
motståndare anledning att hoppas på "att förbudsrörelsen skulle vara stadd
på retur inom landet". Att det emellertid skulle finnas någon anled-
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
