Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
le alltså vara pa en gång biblioteksförening, läsecirkel,
föreläsningsförening och sällskapsklubb. Den skulle dessutom kunna, när så ansågs
lämpligt, förenas med studiekurser av det slag, som nyss omtalats.
Redan på våren 1902 gav Skånes distriktloge förslaget om denna nya
form av studieverksamhet sitt bifall och sitt understöd. Till
storlogemötet i Stockholm samma år inlämnade Oscar Olsson en utförligt
motiverad motion om att storlogen måtte besluta upptaga studiecirklar,
organiserade på föreslaget sätt, i sin studieverksamhet. Studiedirektorn
V. A. Rinander förordade förslaget i sin rapport till storlogen.
Litteraturkommittén ansåg, att det av Oscar Olsson givna uppslaget var värt
beaktande, och föreslog, att detsamma skulle överlämnas till
studiekommittén att realiseras i den mån det vore möjligt. Detta blev också
storlogens beslut.
Rinander avgick vid samma möte på egen begäran som studiedirektor,
och lektor Johan Bergman utsågs ånyo till innehavare av denna post,
vilken han innehade två år, då han avgick och efterträddes av Oscar Olsson,
som därigenom fick större möjlighet att organisera studieverksamheten
efter den föreslagna nya arbetsformen.
Denna form visade sig vara synnerligen lyckligt funnen.
Den första studiecirkeln bildades hösten 1902 i Lund av Oscar
Olsson, som under samma arbetsår lyckades bilda tillsammans 15
studiecirklar, samtliga i Skåne och Värmland. Andra arbetsåret
var antalet cirklar, som fortfarande endast funnos i de båda nämnda
distrikten, 20, tredje arbetsåret 59. Fjärde arbetsåret hade
cirklarnas antal överstigit det första hundratalet. Därmed var perioden för
de första trevande försöken till ända, och verksamheten började hastigt
utbreda sig. Omkring 100 nya cirklar bildades årligen, och denna
kraftiga tillväxt fortsatte i tio år, varefter tillväxten skedde i något
långsammare tempo. Antalet studiecirklar har dock hela tiden befunnit sig
i ständig tillväxt.
Studiecirkelverksamhetens framgångar inom Godtemplarorden gjorde,
att den ena efter den andra av de övriga nykterhetsorganisationerna
liksom också arbetarorganisationerna togo upp den nya arbetsformen och
satte i gång med folkbildningsarbete i form av studiecirkelverksamhet,
och snart hade rörelsen växt till en verklig folkrörelse. Endast ett par
år efter Godtemplarorden började Templarorden en studieverksamhet,
först i form av studiekurser, sedan som studiecirklar eller studietempel,
som de här kallas. Sedan följde Nykterhetsorden Verdandi,
Nationalgod-templarorden och Blåbandsförbundet. Av arbetarorganisationerna var
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
