Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den för världsfredens uppnående ofrånkomliga avrustningen". "Men",
fortsätter uttalandet, "storlogen hävdar med styrka sin och
Godtemplarordens uppfattning att det är varje godtemplares plikt, att även i sitt
politiska arbete verksamt deltaga i strävandena för den nationella och
internationella avrustningen, liksom att ej underlåta att efter måttet av
sin fcrmaga arbeta för alla sådana åtgärder, som kunna bidraga till
förverkligande av världsfredens idé."
Härmed har Sveriges storloge klarare och mera otvetydigt än någonsin
förut angivit sin principiella ställning till fredsfrågan. Konsekvensen av
Ordens broderskapspropaganda måste bli ett positivt arbete för
realiserandet av fredens stora idé. Att storlogen icke tidigare känt sig beredd
att klart och med eftertryck betona detta har otvivelaktigt berott på
Ordens politiskt heterogena karaktär. Emellertid har storlogen vid
mångfaldiga tillfällen även före 1928 betonat sin principiella anslutning till
fredssträvandet. De tid efter annan inom storlogen väckta förslagen, att
"fredsfrågan måtte upptagas på Godtemplarordens program" ha städse
avvisats under hänvisning till dels att själva nykterhetsarbetet är så
viktigt att krafterna icke böra splittras på andra uppgifter, dels att en dylik
utvidgning av programmet kunde tänkas ge anledning till splittring inom
logerna. En bland de första motionärerna i frågan var Alsens kretsloge,
som 1912 påyrkade att storlogen matte hos I. S. L. förorda fredsfrågans
upptagande på programmet. Som motivering anfördes att
"Godtemplarordens helt visst största och skönaste mål, människosläktets förbrödring,
ej kan uppnås så länge nationerna stå rustade till tänderna mot varandra
och endast vänta på minsta tillfälle att slå till med den pansrade näven".
Kretslogen ansåg att "Godtemplarorden skulle vara synnerligen lämplig
att arbeta fram den sinnesförändring hos människorna, varpå fredshoppet
vilar". Nya motioner i samma syfte väcktes 1915 av Östergötlands
distriktloge, 1916 av Södermanlands distriktloge, 1920 av logen Framgång
i Hässleholm (vars motion tillstyrkts av Skånes östra distriktloge) och
1924 av köpmannen Henning Lind i Falun m. fi.
Den sistnämnda motionen var ganska utförligt motiverad.
Motionären höll före att storlogen numera kunde, utan risker för
sammanhållningen, "på grundvalen av den stora fredstanke som ligger i
broderskapsprincipen utforma en programpunkt, varigenom I. O. G. T. inför
offentligheten framstode jämväl som en internationell fredsorganisation —
världens största". leke minst ur nykterhetssynpunkt talade starka skäl
för att Orden stödde det internationella fredsarbetet. "Vi ha sett’,
anförde motionärerna, "hur de vinproducerande nationerna under nuvarande
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
