Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi finna sålunda hur redan från och med år 1881 förlagsrörelsen
knytes till Oskar Eklunds namn. Ritualer, konstitutioner,
kvartalskvittenser, klareringskort samt noter till ritualsångerna måste han
tillhandahålla i egenskap av storlogens sekreterare. Litteratur i nykterhetsfrågan,
sångboken samt tidningen Svenska Good Templar ger han ut på eget
ansvar.
Vid storlogemötet 1884 hemställde J. A. Fjällbäck, att storlogen måtte
besluta att för framtiden driva en ordnad förlagsverksamhet. Förslaget
bifölls, men man glömde tydligen att ordentligt ordna för dess
realiserande. Några smärre skrifter utkommo visserligen men verksamheten
synes icke ha blivit vad man väntat av den. Vid 1885 års storlogemöte
ansåg sig litteraturkommittén nämligen böra påpeka, att verksamheten
bedrivits planlöst. För att nu få ordning i det hela föreslogs, att en
permanent litteraturkommitté skulle få hand om förlaget. Förslaget bifölls,
men då inga penningmedel anslogos till kommittén, blevo dess
arbetsmöjligheter ytterst begränsade; de inskränktes till utgivandet av en enda
broschyr, "Goodtemplarorden och samhället", innehållande tvenne
uppsatser, den ena av lektor H. Aspling och den andra av den bekante
kyrkoherden P. Nymansson, båda medlemmar av Orden, den förre
dessutom en flitig medarbetare i Sv. G. T. ända från dess tillkomst. Oskar
Petersson skriver härom: "Början var sålunda god nog, och
fortsättningen skulle också blivit bättre, om storlogen ägnat den viktiga fragan
större uppmärksamhet och lämnat erforderliga penningmedel. Nu lät
man tillfället gå sig ur händerna och lät i stället mera spekulativa
enskilda personer översålla landet med nykterhetsalster, som just icke eggade
smaken för nykterhetslitteratur av gedignare slag."
Vid storlogemötet 1886 beslöts att till fortsatt bedrivande av
förlagsverksamheten lämna ett anslag av högst 500 kr. samt att verksamheten
skulle överlämnas åt en kommitté, vilken skulle äga att få ersättning för
resor och tidsspillan. Det blev alltså ett storartat rörelsekapital! Man
förstår mer än väl att resultatet även detta år blev mindre lysande,
isynnerhet som medlemmarne i gemen ej fäste tillräckligt avseende vid denna
verksamhet, vars ofantliga betydelse de ännu ej lärt sig tillbörligt
uppskatta. Emellertid utlyste kommittén en pristävlan för författare av
smärre nykterhetsskrifter. leke mindre än 69 tävlingsskrifter
inlämnades. Fyra av dem prisbelönades, nämligen: 1) "Korta lärosatser rörande
rusdryckernas verkningar" av d:r E. W. Wretlind, 2) "Kalle Gråbergs
och Sven Svenssons tankeutbyte" av d:r P. A. Levin, 3) "Fjorton
traktater i nykterhetsfrägan" av J. G. Danielsson, samt 4) "Ett förhärjat liv"
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
