Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sekreterare Oskar Petersson, redaktör Oskar Eklund, direktör Edv.
Wav-rinsky och litteratör Hjalmar Wernberg med grosshandl. Arv. Erikson,
faktor E. Ankers, redaktör Alfred Stärner och litteratör A. F. Åkerberg
som ersättare.
Såväl Skölds som storlogens förlagsartiklar med undantag för ali
ar-betsmateriel, såsom ritualer, konstitutioner, blanketter m. m.,
överlämnades nu till denna kommitté, vilken den i oktober 1896 startade Svenska
Nykterhetsförlaget med lokal i huset n:r 9 vid Norra Smedjegatan i
Stockholm. Arv. Erikson utsågs till juridisk innehavare av firman.
Hjalmar Wernberg fick i uppdrag att mottaga och ordna förlaget. Från och
med den 1 dec. anställdes sjökaptenen Rud. Flemming som expeditör.
Det saknades icke röster vid 1896 års storlogemöte för upprättande
av en förlagsrörelse med uppgift att jämte litteratur i alkoholfrågan även
utgiva vetenskapliga och skönlitterära arbeten av mera allmän karaktär.
Sålunda motionerar J. Bergman i egenskap av studiekursernas ledare om,
att "storlogen måtte gå i författning om upprättande av ett eget
skriftförlag, upptagande jämte nykterhetslitteratur även, successivt och i
prisbilliga upplagor för folket, det bästa av vad vår vittra litteratur äger
läsvärt, i den mån sådant publicerande låter sig åstadkomma; samt att för
ändamalet ett anslag ur tillgängliga medel beviljas." Oskar Gylfe
framhåller i en motion: "Utan tvivel skulle det vara Sveriges Storloge
värdigt att sätta sig i spetsen för en förlagsverksamhet, som hade till mål,
att till möjligast billiga pris åvägabringa en masspridning av såväl vår
egen som utlandets bästa litteratur, ej blott på det
historiskt-vetenskap-liga, utan även på det skönlitterära området." Han yrkar på sakens
utredning till nästa storlogemöte. Båda motionerna remitterades till
permanenta litteraturkommittén. Som denna hade bekymmer nog med att
ordna den dittillsvarande förlagsverksamheten så att den skulle bära sig
och kunna bedrivas under betryggande former, är det förklarligt, att
den icke hann att ägna nödig uppmärksamhet åt den begärda
utredningen. I rapporterna till de närmast följande årsmötena nämnes
ingenting om saken och motionärerna, varav den ena tillhörde kommittén,
synes icke ha efterlyst frågans vidare öden. Måhända fann man
förlagsrörelsen vara en mer invecklad och riskabel verksamhet än man från
början tänkt sig.
Under förlagets första verksamhetsår utgavs tre arbeten, däribland
"Handbok för goodtemplare" av O. Gylfe. I sin rapport till 1897 års
storlogemöte framhaller kommittén bl. a. följande: "Erfarenheten under
det gangna arbetsåret har tydligt ådagalagt, att en affär av den omfatt-
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
