- Project Runeberg -  Femtio års godtemplararbete i Sverige : en minnesskrift /
266

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ungdomens nöjesbehov, eller anlitade någon "rabulistisk" talare vid någon
av sina tillställningar, så kunde det mycket lätt hända, att skolsalen utan
vidare stängdes för logen, och att ingen annan lokal fanns att få.

Så gick det till på en mängd platser, och så uppstod litet varstädes i
bygderna tanken på att bygga ordenshus. Ej sällan hade man med i logen
någon hemmansägare, som skänkte en tomt för ändamålet eller som mot
en billig penning upplät en dylik på längre tid, och logemedlemmarne,
entusiastiska för saken, arbetade utan lön på sin ledighetstid med att
lägga grunden, släpa fram träden ur skogen och timra ihop huset. De
estetiska synpunkterna tog man oftast ingen hänsyn till, och hur skulle
det också varit möjligt? Det blev i allmänhet ett mycket enkelt hus,
som dock fyllde sitt syfte: att skänka logen på platsen tak över huvudet
och göra den oberoende av bygdens "pampar".

Längre fram i tiden blev det på de flesta platser omöjligt att förmå
skolråden till att upplåta lokaler i skolhusen för
nykterhetsorganisationerna, och samtidigt stegrades hos folket fordringarna på lämpliga
lokaler, vilket i hög grad befordrade intresset för byggandet av ordenshus.
Numera är det tyvärr så, att Godtemplarorden icke kan införas på en
mängd platser i Sverige på den grund, att inga andra lokaler finnas än
skolhusen och kyrkorna — och ingendera upplåtas åt godtemplarne. Så
är t. ex. förhållandet i många rena landskommuner och — i åtskilliga av
huvudstadens förstäder.

De flesta ordenshusen i Sverige torde ha tillkommit på det sättet, att
några medlemmar av logen på platsen bildat en s. k. byggnadsförening
"utan personlig ansvarighet", som termen lyder. Mera sällan ha logerna
som sådana varit vid så god kassa, att de själva kunnat bygga hus —
men det finnes även exempel härpå. Pä somliga orter, där man icke varit
belåten, om man icke kunnat åstadkomma ett ståtligt ordenshus av sten
med läktare, teaterscen o. d., har man rent av bildat aktiebolag för att få
ett sådant till stånd.

Det är klart, att i många fall husens ekonomi varit allt för svag, och
att det — trots mångårigt, hängivet arbete från en del ordensmedlemmars
sida — i längden varit omöjligt att behålla husen kvar i Ordens ägo.
Som exempel härpå kunna vi taga Kungsholms godtemplares ordenshus
vid Kronobergsgatan i Stockholm, vilket invigdes 1885 och var värderat
till 58,000 kronor. Efter tre års ansträngningar måste logerna flytta
därifrån och ge huset på båten.

I andra fall har logen tynat av eller rent av somnat in, och
byggnadsstyrelsen sett sig nödsakad att göra sig av med ordenshuset.

266

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:00:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iogt50/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free