Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROKIGA BILDER UR DEN SVENSKA
GODTEMPLARHISTORIEN.
Av redaktör N. S. Norlin g.
I.
GRADTEMPEL OCH GRADLOGER.
NOM SÅ GOTT SOM ALLA ordensmässigt arbetande
sammanslutningar har frågan om "gradväsendet" tid
efter annan föranlett häftiga meningsbrytningar.
Godtemplarorden utgör i detta avseende intet undantag från
regeln. Mången gång har det tvistats om huruvida
graderna över huvud taget böra bibehållas eller ej. På
senare tiden har denna fråga dock näppeligen varit aktuell. Sedan de olika
graderna samtliga blivit inordnade i ordenssystemet på sådant sätt, att
grundloge, kretsloge, distriktloge, storloge och Högsta storlogen erhållit
varsin "arbetsgrad", hava reformsträvandena på detta gebit icke längre
framträtt med nämnvärd energi. Graderna ha fått en praktisk
betydelse som gör att man lättare än förr tolererar dem och finner sig i att
de bibehållas, detta så mycket hellre som man ju inom Godtemplarorden
icke förmärkt allvarliga tendenser till "höggradsstyrelse" i den från
fri-mureriets historia välkända bemärkelsen. Godtemplarordens i "första
graden" arbetande loger styra sig själva och utse i vanlig demokratisk
ordning de representanter, som inom krets-, distrikt- och storlogerna
deltaga i handläggningen av gemensamma angelägenheter. Då varje
medlem praktiskt taget är berättigad att efter viss prövotid erhålla högre
grader har näppeligen någon stor praktisk olägenhet varit förbunden
därmed att representanterna i resp. "överordnade loger" alltid måste
inne-hava den grad, vari vederbörande loge normalt arbetar.
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
