Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
över logerna. De skulle blott vara "en andlig makt som ger liv åt
verksamheten". I en 1882 tryckt "konstitution för gradtempel under Sveriges
storloge" (av "malinska" ordensgrenen) angavs att gradtemplens
verksamhetsområden skulle bestämmas av storlogens V. R. I regel fick
endast ett gradtempel finnas å en och samma plats, men storlogen och dess
V. R. kunde besluta undantag från regeln. Inom sitt verksamhetsområde
var gradtemplet den enda myndighet som kunde meddela andra och tredje
graden. Uttryckligen föreskrevs att gradtemplen skulle "draga försorg
om och broderligt skydda" ej allenast de loger "som vid templets bildande
funnos", utan jämväl "nya, inom verksamhetsområdet uppstående loger".
Templen skulle "verka för Godtemplarordens medlemmars höjande i
socialt och intellektuellt hänseende". I en sorts förord till konstitutionen
klagades över att man "tydligen i vårt land hittills missuppfattat
Godtemplarorden". Man hade ej "givit sig ro att blicka in i dess innersta
mysterier". Man hade "endast sett ytan, förarbetet, nykterhetskampen,
och e] den ideella verksamheten, den själshöjande, intellektuella". Till
följd härav hade också gradtemplens verksamhet blivit "i hög grad
missförstådd". Man hade "velat ge gradtemplen makt över logerna", men
någon dylik maktställning kunde de icke lagligen inneha. Gradtemplen
voro nämligen avsedda att "vara en förädlande skola, vars lärdomar
varje godtemplare bör draga fördel av, på det att han må rätt uppfatta
sin ställning mot mänskligheten, mot nästan, mot brodern i Orden".
Dessutom skulle gradtemplen vara "ett moraliskt stöd för de loger som arbeta
tillsammans med dem, att broderligt räcka en hjälpande hand till de loger,
som av en eller annan orsak hota att gå under".
Det första gradtemplet inom "hickmanska" ordensgrenen instiftades i
Göteborg på nyåret 1881 och antog namnet "Colonel Hickman". Enligt
C. G. Carlsson spelade det en ganska betydande roll inom ordenslivet i
Göteborg. Gradtemplets ordförande var ordensrådgivaren J. F. Sandbäck,
vilken skildras som en stark personlighet med utmärkta ledaregenskaper.
Så vitt man vet gjorde gradtemplet "Colonel Hickman" intet försök att
tillvälla sig juridisk myndighet över de loger som voro anslutna till
detsamma. Däremot uppträdde bland hickmaniterna i Göteborg en annan,
i Ordens konstitution icke förutsedd institution, nämligen de s. k.
"tjänstemannamötena", vilka arbetade på det sättet att de — som C. G.
Carlsson uttrycker saken — "grepo både storlogen, gradtemplet och de
underordnade logerna i ämbetet". Tjänstemannamötena voro annars tillkomna
"av rent intresse för ordensarbetet". Alla tjänstemän i loger och
gradtempel voro berättigade att deltaga i mötena, vilkas ursprungliga syfte
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
