Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad "Stockholms huvudloge" beträffar synes den ha tillkommit
närmast av den anledningen att logerna på Norr och på Söder i huvudstaden
hade svårt för att draga jämt med varandra. Oskar Petersson anför att
oenigheten emellan Stockholms-logerna nödgade storlogens V. R. att
"meddela tillståndsbevis icke blott för två gradtempel i Stockholm utan
ock för en s. k. huvudloge — en institution som var enastående i sitt
slag". Huvudlogen, som var sammansatt av ombud från huvudstadens
alla loger, skulle inom sitt område utöva storlogens beslutanderätt mellan
den senares möten. Alltså var "Stockholms huvudloge" i själva verket
utrustad med vida större befogenhet än en nutida distriktloge. — Hj.
Blomgren ger i sitt stora arbete "Godtemplarminnen från Stockholm" en
från Oskar Peterssons något avvikande redogörelse för anledningarne till
"huvudlogens" tillkomst. Enligt B. skulle storlogens V. R., när det
visade sig nödvändigt att tillåta instiftandet av ett gradtempel jämväl på
Söder, ha uppställt som villkor att en "distrikt- eller huvudloge" med det
snaraste skulle organiseras i Stockholm. Något senare utsände logen
S:t Nikolaus ett cirkulär till de övriga logerna och uppmanade dessa att
sända ombud till ett möte, vars uppgift skulle bli att bilda en dylik
samorganisation. Mötet hölls den ii april 1882 under ledning av Oskar
Eklund. Huvudlogen utsåg till "distrikt överste templar" hr J. P.
Hed-qvist, vilken strax efteråt av ordenschefen jämväl befullmäktigades såsom
"distriktdeputerad" inom första distriktet, som omfattade Uppland,
Södertörn och Gästrikland. Samtliga övriga ledamöter av huvudlogens
V. R. befullmäktigades såsom "specialdeputerade". Ordinarie möten med
huvudlogen skulle hållas en gång i månaden. Rösträtt vid mötena
tillkom alla huvudlogens tjänstemän och f. d. tjänstemän, alla medlemmar
av storlogens V. R., alla loge- och tempeldeputerade i Stockholm, samt
logernas valda ombud, vilka måste inneha minst tredje graden.
Huvudlogen skulle ha överinseendet över alla loger, grad- och barntempel i
Stockholm. Den ägde att till behandling och beslut upptaga alla frågor
och mål som till densamma av nämnda institutioner hänskötes, samt ägde
befogenhet att ur Orden utesluta eller suspendera medlemmar, som
förbrutit sig mot Ordens lagar.
Egendomligt nog fick huvudlogen "koncession" av storlogen endast för
ett år i sänder. Först "befullmäktigades" den av ordenschefen för tiden
intill storlogemötet 1882 och därpå beslöt storlogen själv att garantera
huvudlogens tillvaro för ytterligare ett år. Inalles höll huvudlogen 13
sammanträden. En mängd ärenden av större eller mindre betydelse
förekommo till behandling, däribland icke så få frågor om anklagelser mot
280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
