- Project Runeberg -  Femtio års godtemplararbete i Sverige : en minnesskrift /
293

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

handelsläraren, sedermera statskyrkoprästen Carl Hurtig. Valet torde
ha väckt en hel del förvåning på sina håll inom Orden; man
hade snarare väntat att tullvaktmästaren J. F. Sandbäck i
Göteborg skulle beklätts med chefsvärdigheten. Han hade nämligen
framträtt som den faktiske ledaren under det interregnum, som följde
efter det misslyckade storlogebildningsförsöket den 2 augusti 1880. Om
icke S. vid denna kritiska tidpunkt ingripit i händelsernas gång hade
sannolikt ingen "hickmansk" storloge kommit till stånd i vårt land. "Han
uppbjöd", säger C. G. Carlsson, "alla sina krafter och ali sin fyndighet
för att intressera de medlemmar, som blivit trogna och att intala dem
mod och ståndaktighet i striderna såväl utåt som inåt." Carlsson anser
sig t. o. m. böra "i sanningens intresse" medgiva, att det var S. som
"lade den verkliga grunden för den hickmanska Orden i Sverige" och
var Hurtigs, Ståhlgrens m. fi. "lärofader i godtempleriet".

För egen del synes Sandbäck åtminstone till en början ha funnit sig
med jämnmod i att Flurtig undanträngde honom vid chefsvalet, allra
helst som han själv enhälligt utsågs till chefens närmaste man, "högt
värdig rådgivare". Snart började det dock gnissla i maskineriet. Fram pä
hösten 1881 började man inom ledande kretsar orda om hur bra det
skulle vara för Orden att få "en chef med så stort socialt anseende som
möjligt". Det förefaller som om t. o. m. Hurtig vunnits för tanken på
ett "urtima chefsombyte", om blott någon tillräckligt representativ
kandidat till befattningen kunde framletas. En vacker dag blev det sä
bekant att den lämplige mannen anträffats och ställt sig till förfogande.
Några ordensmedlemmar i Göteborg hade brevledes ställt sig i förbindelse
med landskamreraren J. A. Södermark i Kalmar, vilken befunnits villig
inträda i Orden och mottaga chefskapet. Sedan detta blivit bekant
förmådde man V. R. att utlysa ett extra storlogemöte i Göteborg den 11
december 1881. Vid detta tillfälle skulle chefsombytet äga rum.

Södermark infann sig i Göteborg några dagar fore mötet och gjorde
under mellantiden åtskilliga logebesök för att erfara hur logearbetet
bedrevs, "och detta kunde nog behövas för den blivande chefen",
anmärker C. G. Carlsson, ty- S. hade helt nyligen ingått i Orden och var
"betänkligt grön såsom godtemplare". När storlogen samlats den 11 dec.
blev S. enhälligt inröstad såsom medlem och recipierade på ritualenligt
sätt i storlogegraden. Sedan detta skett och de närvarande fått tillfälle
bekanta sig en smula med den blivande chefen skulle Hurtig och
Södermark i storlogens närvaro överenskomma sins emellan om de formella
villkoren för chefsombytet. Hurtig förklarade sig villig att träda till-

293

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:00:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iogt50/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free