- Project Runeberg -  Femtio års godtemplararbete i Sverige : en minnesskrift /
305

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mindre vilja vara med om statliga åtgärder för alkoholdryckernas
avskaffande.

Efter myndigheternas avstyrkande av den av kommittén föreslagna
förbudslagen påbjöd regeringen är 1922 — sedan riksdagen först
genomfört det rådgivande omröstningsinstitutet — en allmän folkomröstning
angående förbudet. Därvid avgåvos 924,550 röster mot förbudet och
888,459 röster för detsamma. En knapp majoritet, ungefär 51 proc. av
de röstande, avböjde förbudstankens realiserande. Visserligen blev
omröstningen en besvikelse för oss förbudsvänner, ty vi trodde fullt och
fast före densamma att resultatet skulle bli något annorlunda. Men med
hänsyn till den inga medel skyende hetskamp, som igångsattes från
förbudsmotståndarna, och med hänsyn till att det var första gången en dylik
omröstning, påbjuden av statsmakterna, ägde rum, var röstsiffran för
förbudet verkligt imponerande.

Åtta år tidigare (1914) framlade nykterhetskommittén förslag till
reformerat Göteborgssystem och lokalt veto, innebärande att alla myndiga
män och kvinnor skulle äga rätt att genom allmän omröstning i
kommunerna avgöra, "huruvida rusdrycksförsäljning överhuvud taget skulle
få förekomma inom kommunen".

Detta nykterhetskommitténs förslag fördes fram i riksdagsmotioner
åren 1914, 1915 och 1916. Andra kammaren biföll varje gång i
huvudsak dessa framställningar, men första kammaren ville icke vara med om
lokala vetot och andra viktigare bestämmelser i lagförslagen. Vid 1917
års riksdag skedde ett avgörande. Kamrarna stannade först i olika
beslut, vadan ett sammanjämkningsförsök gjordes i vederbörande utskott.
Sammanjämkningen godkändes av kamrarna, sedan det väsentliga i
nykterhetskommitténs förslag, det lokala vetot, eliminerats och den nya
försäljningsförordningen modifierats. I själva verket var det så, att
riksdagen slutligen accepterade komplementet i nykterhetskommitténs förslag
— den reviderade försäljningsförordningen — men strök huvudsaken,
det lokala vetot. Riksdagsbeslutet 1917 är ett lysande vittnesbörd om
kompromissand et som det högsta i svensk politik.

Den nya rusdrycksförsäljningsförordning — populärt kallad
Brattsystemet — som riksdagen genomförde 1917, har onekligen haft en del
goda verkningar. Det allra grövsta superiet har stäckts och den totala
rusdryckskonsumtionen minskats rätt avsevärt. Systemet har alltså
obestridligen förtjänster. Men det är också behäftat med många svagheter
och uppenbara luckor, som aldrig torde kunna avhjälpas. Skadliga
psykologiska egenskaper kunna lätt påvisas. Dit hör det sorgliga förhål-

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:00:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iogt50/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free