Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska fragment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och alla katoliker befalldes vid dödsstraff att
överflytta till det karga och ofruktbara Connaught. To
Hell or to Connaught with the Catholics blev
puritanernas fältrop.
Planen blev emellertid aldrig genomförd i
Cromwells anda. En mängd katoliker stannade trots
ediktet kvar, bjudande usurpatorerna motstånd,
andra blevo anställda såsom de nya herrarnas
tjänare eller rättare såsom deras slavar. Och i
avlägsna, glest bebyggda landsändar, såsom t. ex. »wild
Donegal», funno kolonisterna klimatet mycket
ohälsosamt, i synnerhet under de mörka vintrarna,
varför de ej ogärna vände sina lättförvärvade domäner
ryggen.
SLAGET VID BOYNE
En ljusning inträdde för Irlands katoliker år
1685, då Jacob II uppsteg på Englands tron.
Styresman för Irland blev den likaledes katolske earlen
av Tirconnel, som utan dröjsmål lät avväpna alla
protestanter och besätta militära och civila
chefsposter med katoliker.
Glädjen blev dock ej långvarig, ty Englands
protestanter inkallade till skydd mot det papistiska
väldet prins Wilhelm av Oranien, som år 1688
landsteg i England. Jakob flydde hals över huvud till
Frankrike och Wilhelm III besteg Englands tron.
Men Irlands katoliker visade mera fighting spirit
än sina engelska trosfränder. Tirconnel
organiserade ett starkt försvar, och vid underrättelsen härom
vågade även Jakob gripa till svärdet. Han landsteg
i Irland med en fransk armé, ledd av berömda
generaler, bland dem irländaren Sarsfield. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
