Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »The irish question»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållanden; båda voro baserade på den
förutsättningen att irländarnas inbördes tvistefrågor skulle
kunna lösas genom ömsesidigt tillmötesgående, god
vilja och common sense; och i båda fallen leddes
England av de uppriktigaste och allvarligaste
bemödanden att, så långt detta var möjligt med hänsyn
till det brittiska imperiets värdighet, tillmötesgå
irländarnas önskningar och befrämja deras intressen.
Till sist några ord om det personliga förhållandet
mellan Englands och Irlands folk. Vi tillerkänna
gärna irländaren ett högre mått av spiritualitet och
om man så vill av ingenium än som fallit på the
dull Saxons lott; men å andra sidan våga vi göra
anspråk på något högre betyg i pålitlighet och
common sense. The dull Saxon är oförmögen att fatta,
huru två nationer kunna hata varandra för vad den
ena eller andra parten anses hava förbrutit för
några hundra år sedan. Vi ha slagits med skottar,
walesare, fransmän, amerikanare och tyskar, ja med
nästan alla jordens folk, men långsinthet och
nationalhat äro oförenliga med den engelska
folkkaraktären. Låt de döda begrava sina döda! Vi begära
intet bättre än att för framtiden få leva i vänskap
och endräkt med våra älskvärda grannar i väster.
NORDIRLÄNDAREN:
Sedan mer än 300 år tillbaka har Ulster en
befolkning av övervägande brittiskt ursprung, som där
utvecklat de egenskaper som äro den anglosaxiska
folkkaraktärens kännemärken. Industrien
blomstrar och jordbruket står högre än i Södra Irland,
där dock förutsättningarna äro avgjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
