Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90’ ERNST LUNDQUIST
går i mitt arbete, -händer det, att jag börjar undra över,
varför det är så eller så i livet, och för att inte då bli
distraherad i vad jag har för händer, skjuter jag den
där frågan ifrån mig, men då jag kommer hem, går
jag in i biblioteket och tar i tu med den på skärpen.
Jag vet inte, men jag tycker det går bäst att tänka där
inne. Det är som om. det sipprade ut vetande från alla
de många böckerna, som kläda väggarna, luften där
hjälper till att bringa tankarna till mognad, och aldrig
slå mina resonemanger så huvudet på spiken, som om
jag kläckt ut dem där inne. Och jag tror också det
klarar tankeförmågan, att min mors porträtt följer mig
med sina lugna, kloka ögon, medan jag marscherar av
och an framför henne. Jag kände henne ju inte, men
min far sade alltid, att vår släkt har henne att tacka
för så mycket, ty sina renaste uppsåt och bästa tankar
hade han fått från henne, de hade spirat upp som av
sig själva i hennes närvaro. Mina tankar äro
naturligtvis inte djupsinniga, och de skulle kanske förefalla
dumma, om jag såg dem i tryck, men ser du, för mig
ha de det oskattbara värdet, att jag har levat mig till
dem, de ä’ liksom produkter av mitt eget jag och inte
långods som det mesta människor i allmänhet prata
om, och därför kan jag känna mig säker på, att de inte
ryka ifrån mig vid första vindkast, utan jag kan bygga
mitt liv på dem, rätta mitt handlingssätt efter dem.
De ä’ för mig, illitterata människa, en motsvarighet till
vad samvetet är för hedningarna, »som icke hava
lagen». Alla mina hembakade tankar ä’ »mig självom
en lag», som jag känner mig hemmastadd med och kan
slå upp i när som helst och inte vill byta bort mot all
världens visdom.
— Jag misstänker, att du bara går och kapslar in dig
i torra och gråa pupphylsor, sade Yvonne lekfullt. Du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
