- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
91

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Åttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIVETS IRRGÅNGAR iOi

talar så snusförnuftigt ibland. Kom ihåg, vad Goethe
säger: teorierna äro grå, men livet är grönt.

— Jaså, säger han det? Men behöver inte varenda
människa en inre lag som norm för sina handlingar?
Och kan man omfatta den med full tro, om man inte
har tänkt igenom den själv?

— Jag vet inte, jag. Jag handlar alltid efter min
känsla.

— Din känsla? Du menar din rättskänsla?

— Ja... nej... jag menar min känsla rätt och slätt.
Jag menar allt vad som är värme och ljus inom oss,
vår kärlek till det sanna och sköna, till det bästa inom
oss, till vårt rätta jag, till våra närmaste... ja,
kärleken med ett ord. Det ordet är ju för oss kvinnor
lösningen på nästan allting.

— Jag tror, att vi karlar behöva något mera
för-ståndsmässigt och stadigt att hålla oss till. Din känsla...
den kan ju sova ibland, och hur går det då? Då
handlar du som en viljelös väderflöjel, slav under första
vindfläkt utifrån.

— Nej, min känsla sover aldrig, svarade Yvonne och
smålog. Men säg mig, vad tänkte du på t. ex. i går
kväll, då jag satt i röda kabinettet och läste och hörde
dig filosofera i noggrann marschtakt ute i biblioteket
en timme minst?

— Det säger jag inte, lilla vän, svarade han mysande
och stack med vällustig epikurémin in bägge händerna
i hennes yppiga, gullröda hårsvall. Nu för tiden
tänker jag för resten bara på kärleken mellan man och
kvinna och på all den lycka, som livet, det rika, det
opålitliga och fientliga, ändå har att dela ut, om det
vill.

— Det är gott och väl, sade Yvonne, men du skall inte
reflektera över kärleken, du skall bara älska, älska...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free