Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVETS IRRGx\NGAR i67
FJÄRDE KAPITLET.
I december månad hade Gunnar telefonerat mindre
ofta än förut och ej skrivit ett enda brev till Yvonne.
Då hon litet orolig frågade sin man, om han visste
någon anledning till detta, smålog han och sade
hemlighetsfullt:
— Jag tror, att det är en ny flickhistoria å bane. Det
har låtit så på honom i telefonen ibland.
Yvonne såg missnöjd ut. De där amuretterna hade
alltid varit henne mycket emot; man vet ju aldrig,
när leken blir allvar och allvaret sorg och bedrövelse.
Men hon sade ingenting. Tor hade nu en gång
privilegiet att ensam vara sin herr sons förtrogne i sådana
saker, och efter han såg så skälmaktig ut, var väl
historien ej heller denna gång av någon betydelse.
Gunnar skulle komma hem. över jul, men ej stanna
längre än till annandagen. Då var det stor nattlig
julfest i teaterklubben, och som han var med i
festkommittén, fick han ej saknas. Sedan man nu fått
järnväg till Valdemarsvik, varifrån det endast var en knapp
timmes väg till österhamn med automobil, var det ej
längre en sådan vidlyftig affär som förr att resa till
eller ifrån Stockholm; det gick på åtta timmar. Yvonne,
som. ej kunde låta bli att gå och tänka på den där
kärlekshistorien, undrade inom sig, om det ej var en annan
magnet än klubbfesten, som drog Gunnar tillbaka till
Stockholm så snart, efter två dagars vistelse i hemmet,
men hon sade ingenting till Tor, för att ej grumla hans
glädje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
