- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
251

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II - Åttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIVETS IRRGx\NGAR i67

natur, då skall man inte gå stad och gifta sig.
Äktenskapet är ingen isoleringskur; vill man vara sfinx, så
är det bäst att man slår sig ned i en sandöken och
förblir gammal ungkarl. Mor talar förstås så vackert och
fint om hela den där saken, därför att mor alltid är
stilig och söt, men din förbehållsamhet har sårat henne,
det läser jag mellan raderna.

Tor satt bakåtlutad i sin stol och kunde ej ta ögonen
ifrån den ivrige gossens snabbt skiftande ansikte.
Denna uppsträckning han fick var som en härlig dusch,
den risslade över hans vällustigt rysande hud och
framkallade ett leende av innerligt välbehag på hans
läppar.

— Ja, du sitter där och myser, du, fortfor Gunnar,
du tycker visst det här är skojigt, men *det är rena
rama allvaret, skall jag säga gunstig herrn. Jag är
bekymrad för mor, hon har det inte bra, det har synts
på hela hennes sätt i många herrans år. Det är något
på tok mellan er. Om en hustru har en man, som
behandlar henne rätt, så behöver hon inte gå omkring
med sådana oroliga ögon som mor. Så snart jag inte
tänker på mig och mitt, tänker jag alltid på de där
ögonen. I bland har jag alldeles klart för mig, att mor
har varit olycklig i alla tider, så långt jag kan minnas
tillbaka. Det är den enda förklaringen på hennes
besynnerligheter. Hon älskar dig för mycket, det är min
tro, eller rättare sagt, du har aldrig älskat henne nog.
Det måste ligga någonting under det där, som mor
skriver om att bygga ett äktenskap på ett abstrakt
resonemang, en idé, om än aldrig så nobel. Kvinnorna
äro de sämsta diplomater som finns, de äro så
subjektiva, att de inte kunna tala om en allmän fråga utan
att göra det personligt och blotta sina innersta tankar
och känslor. Och en lycklig hustru ger sig inte in i hår-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free