- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
270

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270’ ERNST LUNDQUIST

som om du vore missnöjd med mitt beslut. Varför
överlämnade du då avgörandet åt mig? Jag trodde,
att mitt jakande svar till Gunnar precis var vad du
själv önskade och väntade. Den svåra lösningen ’blir
ju nu betydligt underlättad. Men om du vet någon
annan och lämpligare utväg... jag trodde, att du
hän-sköt saken till mig, just därför att du under dessa
båda långa veckors grubbel har misslyckats i att
finna någon annan lösning.

— Ja, låt oss inte tala vidare om det här. Du
skriver ja till Gunnar, och så är det klart. Det var precis
det beslut, som jag väntade mig av dig.

Han gick, och hon satt kvar med en tagg i hjärtat.
Han hade under de sista dagarna talat så blitt till
henne, att hon ibland nästan kunnat invagga sig i den
förhoppningen, att de skulle kunna skiljas åt i all
sämja. Men nu hade hans brutala och hätska ton kommit
tillbaka. Då det gällde, då avgörandets stund var inne,
hade han ändå ej längre kunnat tygla sin fientliga och
oförsonliga stämning mot henne, fastän han under de
sista dagarna försökt lägga band på den. Hon drog en
suck och tog åter upp Gunnars brev för att läsa om
ett postskriptum, vars innehåll hon ej antytt till Tor:

»Kära morsan, jag gläder mig syndigt åt att få vara
så länge på tu man hand med dig. Vad vi skola
babbla! Inte bara jag som vanligt, utan du också. Det är
så mycket hos dig, som jag inte förstår, men nu skola
vi inte längre ha en enda hemlighet för varandra, du
och jag. Det befordrar ressämjan. Som jag sade till
lillebror sist i Stockholm, det är något på sned mellan
dig och honom, men det ska vi reda upp nu, du och
jag. Bered dig på, att jag kommer att ansätta dig
riktigt på skärpen.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free