Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - Söndagen Sexagesima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söndagen Sexagesima.
Joh. 12: 35—43.
Då sade Jesus till dem: Ännu en liten tid är ljuset med eder;
vandren, medan I haven ljuset, att mörker icke må överfalla
eder; och den, som vandrar i mörkret, han vet icke, vart han går".
Det är en ovärderlig förmån att hava naturligt ljus, först och
främst ögon och därnäst sol, måne, stjärnor och även lampor och
dylikt. Vi kunna icke reda oss i mörkret. Men det är ock lika
nödvändigt, att vi hava andligt ljus. Millioner hava i andligt avseende
gått vilse och förlorat sin själ för evigt, emedan de saknat andligt
ljus.
Då vi komma i djup och svår nöd och icke heller veta oss hava
någon hjälp eller räddning, då blir det tungt och mörkt i vårt
hjärta. Kommer då någon med hjälp, då ljusnar det för oss.
Hjälparen och hjälpen är vårt ljus i det tillfälliga mörkret eller nöden.
I vår allra viktigaste angelägenhet, nämligen våra själars
frälsning för den långa, ändlösa evigheten, hava vi av oss själva ingen
hjälp, utsikt eller räddning, intet hopp, intet ljus; där äro vi
omgivna och inneslutna av det hemskaste och djupaste mörker. Dock
hava vi fått det klaraste och härligaste ljus, nämligen Jesus.
Redan i Esaias 61 står det: "Statt upp, var ljus; ty ditt ljus
kommer, och Herrens härlighet" — det är ljuset — "uppgår över
dig. Ty se, mörker övertäcker jorden och mörkhet folken; men över
dig uppgår Herren, och hans härlighet skall synas över dig".
David säger: "Herren är mitt ljus och min hälsa; för vem skall jag
frukta mig?" Ps. 27: 1. Och Jesus säger: "Jag är världens ljus,
den som följer mig, han skall icke vandra i mörkret, utan han skall
hava livets ljus." Joh. 8: 18.
Då Jesus är nära, då är ljuset nära. Då vi lärt känna vårt
mörker, nämligen vår synd och skuld och hjälplösa belägenhet och i
denna nöd funnit samvetströst och frid i Jesus, så att han blivit vår
vän och skatt och hans vilja vår levnadslag, då vandra vi å ljuset.
Och det är "en liten tid", som denna förmån står oss till buds.
Då Jesus i synlig måtto vandrade bland israeliterna, hade de
ljuset ibland sig och kunde således komma till sanningens kunskap.
Denna tid blev dock ganska kort, emedan de icke ville tro på ljuset.
Nu hava de famlat i andligt mörker i många hundra år, de arma,
som en gång hade så stora förmåner framför alla andra folk.
"Medan I haven ljuset, tron på ljuset, på det att I mån bliva
ljusets barn. Detta talade Jesus och gick bort och dolde sig". Då
Jesus går bort eller döljer sig, inneslutas vi av ett mörker, som
ingen och intet kan skingra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
