Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - Annandag Påsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
har hon värjt lyckligare och gladare, än vad hon nu var. — Detta
är icke den enda gången, som förtvivlade hjärtans hopplöshet och
ångest förvandlats på samma sätt i fröjd och jubel, därigenom att
Jesus tilltalat och uppenbarat sig för den marterade och
förtvivlade själen.
Den lyckliga Maria ville nu förmodligen sluta Jesus i sin famn
för att med sina lekamliga armar fasthålla honom, så att han icke
mer skulle försvinna för henne. Jesus undervisade henne då, dels
att den synliga närvaron nu skulle förbytas i trons åskådning,
emedan han nu levde ett uppståndelseliv och skulle snart fara upp i
himmelen, dels att hans lärjungar skulle meddela för andra, vem
han var, och vad de ägde i honom. Därför sade han till henne:
"Rör icke vid mig; ty jag har icke ännu uppfarit till min Fader,
men gå till mina bröder och säg dem: Jag far upp till min Fader
och eder Fader och till min Gud och eder Gud. Maria Magdalena
gick ock förkunnade för lärjungarna, att hon’hade sett Herren, och
att han hade sagt henne detta"; v. 17, 18.
Här förklarar Jesus resultatet och innebörden i det verk, han
utfört på jorden. Genom syndafallet kom fördömelse över alla
människor. Vi hemföllo under Guds tunga och rättvisa dom för vår
synd mot Gud. Utan försoning hade vi aldrig fått nalkas Gud och
kalla honom vår Fader och vår Gud. Men då Gud blev vår broder
(Joh. 1: 1, 14), gottgjorde han med görande och lidande lydnad
för vår synd och skuld och upprättade oss ur vårt fall; och då förde
lian barnen, som hava kött och blod (Ebr. 2: 14), till härlighet.
Ebr. 2: 10. Hans uppståndelse är ett oomkullstötligt bevis på att
han försonat och utplånat de synder, som han uppbar i sin kropp på
korsets trä (1 Pet.r. 2: 24), och det var alla människors synder. Es.
5: 6. Nu är muren mellan den helige Guden och de brottsliga
barnen, nämligen synden, borttagen och utplånad och barnaskapet
återvunnet. Vi äro därigenom återtagna till barn i Jesus Kristus, så
att vi hava samma rättighet som Jesus att kalla Gud vår Fader och
vår Gud.
Detta säger oss Jesus tydligt i dagens text. Vi må ju betänka,
att lärjungarna hade ingen annan rättighet härtill, än den Jesus
vann dem genom sin död och uppståndelse. Men Jesus dog och
uppstod icke blott för dem utan sannerligen för alla.
Må vi då inträda i våra barnarättigheter, så att vi i tron skåda
ooh hylla Gud såsom vår Fader och Gud, på det att vi må få ingå
i samma härlighet som vår broder Jesus samt under jordelivet med
både bekännelse och leverne söka att göra vår dyre Frälsare känd
för våra medmänniskor, så att så många som möjligt må lära känna
honom för att icke gå miste om detta stora, nådefulla och härliga
arv. Må Herren förhjälpa oss därtill!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
