- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
172

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 20 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

Bibeltolkare anse denna liknelse stå paralellt med den
före-gånde, så att pärlan betecknar Jesus ocli köpmannen en syndare,
som finner Jesus. Olikheten består då endast däruti, att i den
förra liknelsen finner syndaren Jesus plötsligt och i denna efter någon
tids sökande.

Vi äro dock berättigade att se liknelsen även från en annan sida,
nämligen den, att Jesus är köpmannen och människosläktet pärlan.
Tycka, vi, det är för mycket begärt, att vi skola försaka allt för att
vinna Jesus, så visar han, att han själv gått samma väg för att
vinna oss. Han hade mycket, men han försakade allt och blev
fattig för vår skull, på det vi genom hans fattigdom skulle varda i*ika.
2 Kor. 8, 9.

Vi äga i verkligheten ingenting att försaka. Allt vad vi hava,
är lån eller gåva av Herren.

Men är mänskligheten en "god pärla"? Nej, men en "kostbar"
pärla är den för Jesu ömma och förbarmande kärlekshjärta. Vad
är icke barnet för modershjärtat! Hur mycket modern än äger, så
är dock barnet pärlan. Och dör hennes barn, känner hon sig
fattig mitt under rikedom och överflöd. Och modershjärtat torde icke
ömma minst för sorgebarnet. Trots alla bekymmer, som det
tillfogat modershjärtat, är det dock så dyrbart, att allt världens silver
och guld icke kunna uppväga förlusten av det förlorade barnet.

Och säkert är, att varken himmel eller jord eller änglar kunna
i Frälsarens hjärta uppväga förlusten av människan; så kostbar är
hon. Hans hjärta är icke tillfredsställt utan människan. Han ha,r
sökt goda pärlor genom allt, vad han har skapat. Människan blev
dock genom syndafallet ond; men likväl förblev hon kostbar för
honom. Och han gick bort — långt bort, icke blott till denna mörka
värld, utan han gick bort i dödens mörker och under lagens
förbannelse, ja, så långt bort, att han var övergiven av Gud. Men då
köpte han oss.

Må vi lära känna Jesus så, som den ädle köpmannen, som köpt
oss åt Gud med sitt blod, på det att han må bliva vårt hjärtas skatt
så att vi för hans skull kunna försaka oss själva och all
ogudaktig-het och världslig lusta somt leva tuktigt, rättfärdigt och gudligt i
denna världen, väntande det saliga hoppet och uppenbarelsen av
den store Gudens och vår Frälsares, Jesu Kristi, härlighet, vilken
har utgivit sig själv för oss, på det att han skulle återlösa oss från
all orättfärdighet och rena åt, sig ett egendomsfolk, som beflitar sig
om goda gärningar. Matt. 16: 24; Tit. 2: 12—14.

"Vi äro köpta och återlösta,
Och detta har vår Broder Jesus gjort.
Han fångat häktet och frälsat släktet
Och detta få vi tro och ta’ emot".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free