- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
288

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Annandag Påsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288

ta broderskap var icke till någon del grundat på deras förhållande
utan helt och hållet på den upprättelse, den gottgörelse, det
försoningsverk, som han genom sin lydnad in i döden, ja, i korsets död
hade utfört, och som han avslöt på korset. Och att det var nog och
fullkomnat, därpå var hans uppståndelse ett oomkullstötligt bevis.

Men vad vår dyre Frälsare utförde i sin död och uppståndelse,
det har han icke blott gjort för några få människor, t. ex. för
omvända och troende eller salighetssökande människor, utan det haj
han gjort för alla. Han dog för alla, ja, det står till och med sär
skilt uttryckt: ’ ’Kristus har dött för ogudaktiga.’’ Rom. 5: 6.

När nu vårt barnaskap hos Gud är vunnet och vårt broderskap
med Jesus är upprättat genom Sonens görande och lidande, då "äro
ock vi, vilka vi än må vara, innefattade i denna hans hälsning:
"mina’ bröder."

"Guds Son är människa som jag,

jag människa som han.

Guds Son och jag i syskonlag

förenta med varann.

Sen jag den saken rätt förstod,

må världen se ut ond eller god,

jag är av hjärtat nöjd."

Må vi icke stöta bort vår förstfödde broder och det återvunna
barnaskapet.

"Ty ve de själar, evigt ve,
som skämta, le och leka
ovetande i fängelse
och sen i otro tveka!
Ty utom lagsförbannelsen
skall dem den domen drabba än
att de Guds Son föraktat."

"Och under det de — kvinnorna — gingo, se, då kommo några
av vakten till staden och kungjorde för översteprästerna allt det, som
hade hänt." Tänk, att översteprästerna ännu fingo ett kraftigt
väckelserop! När de vaktknektar, som på deras egen begäran
utställts kommo och berättade, att Jesus var uppstånden.

Kunde de nu förakta ett sådant budskap ? Kunde de undgå att
förskräckas över sitt handlingssätt mot honom? Nu måste de ju
inse, att Jesus var Messias, vilken Abraham trodde på. Och då måste
de ju förskräckas för sig själva och anropa Gud om förbarmande.

Ja, nog tycker man så. Men det är fruktansvärt vad den ena
synden föder den andra, och vilken makt den har att förhärda. Män-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isakpost/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free