Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - —i— - Vårsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I prydliga skrudar
Som rodnande brudar
Mot vestan le.
Men högt upp i sky
Från qvalmig söder
Ses foglarne fly
Till forna bröder;
Och jublande klinga
Förtjusningens toner
Från lärkor, som svinga
Mot luftiga zoner.
I tusen pulsar höres lifvet slå,
Och kärlek heter hjertat, som dem fyller.
När tysta stjernor tindra i det blå,
Når morgonsolen land och haf förgyller,
Det kärlek är, som uti lunden susar
Och oss i näktergalens stämma tjusar,
Som än i ariadaggens droppar ler
Och lärkans glada drill sin lyftning ger.
Och hoppet myser på de gröna fält,
Oss vinkar vänligt tröst från trädens grenar.
Hvar sorg med sista drifvan har försmält,
Hvar dyster tanke flyr, som back bland stenar.
Så ljus sig hvälfver menskohjertats himmel;
Det känner, delar vårens glädjehvimmel;
Af lifslust högen svallar, lik den våg,
Som, fången nyss, nu ställt mot sjön sitt tåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
