Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På gatorna ligger snö. Havet ligger djupt gömt
under is och snömassor. Det sover ännu. Man
hör det icke. Snöstormen tjuter och dansar ännu
över det. Likt en död skog resa sig de stora och
små fartygens master i bukterna. Fartygen
kunna icke lämna sina krypin så snart.
Ännu sover havet. Men solen! Solen! Hon
förkunnar redan vårens ankomst. Vid
middagstid hör man sången från fallande droppar.
Fiskarbyn rustar sig till vårfångsten. Ssemjon
William, Oskars förstfödde, kraftig och vresig
som fadern, samlar ihop manskap åt sig för
fångsten av långa vid Murmankusten: hans son
Pjotr, hans sonson Kolka och två vänner.
Fångsten delar han i sex delar: en del för redskapen,
de övriga delarna för männen. Var och en får
lika stor andel. Även Kolka gäller som man,
ända sedan han var tretton år gammal.
— Jag byter inte bort Kolka mot den
kraftigaste man, berömmer Ssemjon stolt sin sonson.
Han är en riktig sjöbjörn. Inte som hans far,
denne slöfock... Kolka är som hemma på
havet...
I uthållighet och kraft är Kolka lik sin farfar.
Han minns ännu, hur deras båt kantrade en
gång under en snöstorm. En av dem, deras
granne, drunknar. Men han och farfadern hålla sig
fast vid kölen mer än en timme, medan iskalla
vågor skölja över dem. När man fiskar upp
dem, förlora båda medvetandet. Men snart
vakna de åter till sans, och en vecka senare bege
de sig ut på fångst.
Kolkas far vill inte att Kolka skall följa i
faderns och farfaderns spår.
— Han ska bli färdig med skolan, säger han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
