- Project Runeberg -  Ishavet sjunger : familjeroman /
137

(1934) [MARC] Author: Pavel Grigorjevitj Nizovoj Translator: Edvin Björk - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ord voro oviga liksom hans steg, men de voro
välslipade och riktigt avpassade. Här i detta
smutsiga rum, inför denna ovanliga, grånade
gubbe blottade han sig, lade fram sina allra
hemligaste tankar, som han hade grubblat på under
långa år.

— Kusma, vi genomlever en ond tid.
Mänskligheten stiger uppåt, men människan blir allt
innehållslösare. Människorna bygger sinnrika
maskiner, men den mänskliga maskinen,
människan själv, är strunt. Alla skruvarna har
rostat. Det knakar i maskinen. Människorna har
lärt sig flyga som fåglarna, men de kan inte flyga
ifrån sin lättja, sin andliga slöhet och sina
fördomar. De kan höra varandra på hundratals mils
avstånd, men naturens röst kan de ännu inte
tolka och förstå! Naturens röst, som är runt
omkring dem, och den, som är inom dem själva!
Och det är ändå oerhört viktigt! Hela livet är
beroende av detta. Och därför är också dessa
stadsapor för det mesta småsinta, de saknar
andlig kraft, saknar viljestyrka.

William drack teet, som hunnit bli kallt, i ett
enda drag, gick åter några steg fram och
tillbaka och stannade framför Kusma.

— Ja, människorna kommer kanske att kunna
flyga över detta hav. De kommer kanske att en
gång kunna överföra tankar på långa avstånd.
Låt oss anta, att det kommer att finnas varken
rik eller fattig, att många fruktansvärda
sjukdomar alldeles kommer att försvinna, att
människorna blir hundra år gamla, ja, att man till
och med kan göra livet självt vackert och rikt.
Nå, kommer det att bli bra? Ja säkert! Och är
det allt? Nej, visst inte! Långt därifrån! Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:02:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ishavet/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free