Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På hans hyllor stodo sida vid sida böcker, som
behandlade nautik, naturvetenskap, geografi,
handböcker för insaltning av fisk enligt
holländska metoder, för praktisk medicin och djurvård
— vag etik och böcker i kultur- och
konsthistoria.
Särskild omsorg ägnade han urvalet av
skönlitteratur, så att inget sentimentalt, äckligt,
viljeförslappande insmög sig. Hans barn skulle stå
fast och stolt på jorden; de skulle veta, vad de
ville.
Han hade på sin tid antingen läst igenom
varje bok eller också uppmärksamt sett igenom den
och genomtänkt allt däri noga. Polarnatten är
lång, snöyra och storm vanliga. Han hade haft
tillräckligt med tid...
När magen är fylld och intet viktigt arbete
väntar, kan man väl tillåta sig vila. William gick
in i sidorummet och lade sig på den breda
dubbelsängen. Han somnade genast, nästan innan
han hunnit lägga sig. Genast tystades alla
högljudda röster. Varje ögonblick sade modern:
— Tyst! Pappa sover! Ni väcker honom!
Volodja, skrik inte, min älskling! Pappa vill
sova!
När Vera var färdig med disken, förhörde hon
de båda äldsta vad de lärt under dagen. Sedan
började musikundervisningen. På måndagarna
spelade den äldste sonen piano, på tisdagarna
den näst äldste. Sedan kom turen till döttrarna.
Den yngste, Vladimir, hade icke någon bestämd
tid. Alltsomoftast lyfte han upp locket och slog
med förtjusning på tangenterna. Då såg han så
allvarlig och uppmärksam ut. Fadern såg glatt
på sonen och skämtade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
