- Project Runeberg -  Ishavet sjunger : familjeroman /
198

(1934) [MARC] Author: Pavel Grigorjevitj Nizovoj Translator: Edvin Björk - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel XIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

loppet av två år kunde han efter hand skaffa sig
allting. Och sedan var själva byggandet ett
lekverk på två, tre månader.

Nu hade de alltså fått ett nytt bekymmer. När
vädret icke tillät dem att fara på havet, och när
det icke fanns annat viktigt arbete, till exempel
reparation av fångstredskapen eller av något i
hushållet, sysselsatte William sig med att skaffa
drivved. Först förde han de bästa bräderna och
bjälkarna till skjulet och skyddade dem medelst
ett tak mot oväder. Sedan beslöt han hyvla
några bräder. Att arbeta med hyveln beredde
honom glädje. Så kom han att tänka på att han
lika gärna kunde börja snickra. En gång i sin
ungdom hade han lärt sig detta hantverk som
tidsfördriv. Utan att fundera länge på saken
började han snickra fönsterbågarna. Efter
bågarna var det dörrarnas tur. Hela dagar igenom
hyvlade han förtjust, sågade och spikade, och
kände sig innerligt belåten över att hans arbete
lyckades. Han ropade på sin hustru för att hon
skulle komma och titta på hans verk.

— Ser du, vad jag har gjort? Det är ett
arbete, som en riktig snickare kunde bli avundsjuk
på. Fint, skickligt och starkt.

— Det är mycket bra. Och vad det är fint
hyvlat! sade hon berömmande och strök med
handen över träet.

— Och räkna nu efter: varje fönsterbåge
kostar minst fem rubel. Vi har tolv bågar — det
gör inte mindre än sextio rubel. Och varje dörr
kostar tio rubel — det är femtio rubel! Det är
ren förtjänst! Reda pengar! Ser du, hurdan jag
är? Och du berömmer mig inte! tillade han
skämtsamt och fortsatte sitt avbrutna arbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 15 21:36:49 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ishavet/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free