- Project Runeberg -  Ishavet sjunger : familjeroman /
224

(1934) [MARC] Author: Pavel Grigorjevitj Nizovoj Translator: Edvin Björk - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Det har du rätt i! Annars kommer vi bara
att slå varandra i skallen och kommer inte till
något förnuftigt resultat!

— Det är sant, Fedja! Vi spelar tärning. Den
som har tur, ska också ha nöjet!

Det ljöd skratt, cyniska utrop och harmlösa
svordomar från manskapskabyssen. Kaptenen
skar tänder och gick med knutna nävar bort till
dörren. Av hela besättningen funnos nu endast
åtta man kvar på fartyget. Av dessa voro två
sjuka, en var gammal och stridsoduglig och den
siste var en ung pojke. Men dessa fyra voro
starka och vansinnigt djärva. De skulle icke låta sig
hejdas av någonting!

Nere i sin hytt ångrade kaptenen, att han icke
stannat kvar och fått veta vem som hade vunnit.
Men han hade icke stått ut att höra på längre.
Denna scen hade varit alltför motbjudande. Nu
måste han handla, måste förhindra det till varje
pris! Vad hade han för medel? Tala med dem?
Befallningar? Nej, det dugde icke nu.

Han måste företaga något annat och det så fort
som möjligt. Vinnaren skulle sannolikt genast gå
att sätta sin plan i verket. Kaptenen visste och
förstod också, att saken därmed icke skulle vara
utagerad. Om han skulle underrätta William om
det!... Men denne kunde icke stanna hemma
hela tiden! Och för resten, om han meddelade
William det, skulle han ju därmed bara visa sin
egen maktlöshet. Nej, han måste handla ensam,
följa varje deras görande och tillgripa de
skarpaste mått och steg, så snart han upptäckte
någonting... Plötsligt kände han sig full av kraft.
Han skulle göra det!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 15 21:36:49 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ishavet/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free