Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma anledning, ett konungamöte på Helsingborgs slott. 13:27 hölls
dannehof i Helsingborg, då 12 adelsmän dömde i en tvist mellan Johan
Liftesen och ärkebiskop Karl om Rodne härad på Rornholm. Del var i
Helsingborg underhandlingar ägde rum aren 1351 — 1355 rörande
besittningsrätten lill Skåne och Halland mellan konung Magnus af Sverige och
Waldemar Altenlag personligen eller deras ombud.
Då Helsingborgs stad och slott hade så stor betydelse, att deras
besittning var nära nog detsamma som besittningen af Skåne, var det
naturligt, att de ofta skulle vara utsatta för belägringar*). Sålunda belägrades
slottet 1249 af skaningarne med anledning af plogskatten. Belägringen
bade icke någon framgång, men var dock så allvarsam, att konung Erik
Plogpenning, som befann sig i slottet, ansåg sig böra fly lill Seland.
1263 belägrades slottet ånyo af bönderna och da med den framgång, att det
blef intaget. Äfven denna gång lyckades dock föremålet för böndernas
hat och förföljelse, nämligen gielkeren och riksföreståndaren i Danmark,
hertig Albrekt, undkomma genom att fly till Seland. 1318 inföll hertig
Kristoffer och svenske riksföreståndaren Matts Kettilmundsson, understödde
af den härsklystne ärkebiskopen i Lund, Esgar Ju el, samt flere landsflyktiga
magnater, i Skåne och belägrade, bland annat, Helsingborgs stad och slott.
Nästa belägring utstod.s 1332, då Eggert Brockdorff, en af de holstcinska
grcfvarncs tjänare och allmogens förtryckare, innehade slottet såsom pant
för 6,000 mark silfver. Skåningarne, som sökt skydd hos Magnus
Eriksson i Sverige och erhållit löfte därom, gropo (ill vapen och nedhöggo en
del af sina förtryckare vid Helsingborg, hvarpå de belägrade slottet.
Genom öfverenskommelse mellan grefve Johan af Holstein, lill hvilken
Helsingborg 1329 blifvit öfverlåtet, och konung Magnus, afträddes Skåne,
Halland, Blekinge och ön Hven till den sistnämnde för 34,000 lödige mark
silfver. Denna öfverenskommelse stadfästes af Waldemar Atterdag genom
(‘ii traktat, ingången den 3 jan. 1341 i Helsingborg, och bekräftades
ytterligare genom ett bref af 1343. Waldemar sökte sedermera genom
underhandlingar få traktaten upphäfd. Då han misslyckades däri, inföll han i
Skåne 1359 under förevändning att hjälpa Magnus mot dennes upproriske son
Erik och eröfrade Helsingborgs slott efter etl lamt försvar af konung
Magnus. En förlofning uppgjordes mellan Magnus’ andre son Håkan och
Waldemars dotter Margareta. Danskarne utbredde sig obehindradt öfver
de utan försvar lämnade provinserna, så att Skåne, Halland och Blekinge
snart åter voro under dansk spira.
Slottet fick icke vara i fred längre än t va år, då hansestäderna, som
voro missbelåtna med den vändning sakerna syntes taga i norden, utsände
*) Den 4 april 1000 skrifver ti. O. Stcnhock: »Helsingborg .Ur så belägen, alt den är
hjertat af della gouveniemenl, oeli lins fiemlen skall altlra mesl komma i eonsideralion».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
